Kvinnoförbund och kvotering – ger det reellt inflytande i politiken? En undersökning pågår. I höst presenteras resultaten. Katerina Nilsson har pratat med en av forskarna.
Johanna Rickne vid Institutet för Näringslivsforskning och Olle Folke vid Columbia University undersöker könskvotering och politiska karriärer bland svenska kommunpolitiker i ett gemensamt forskningsprojekt.
Johanna Rickne – vad går projektet ut på?
– Det finns två delar av projektet. I den ena vill vi undersöka kvinnors möjligheter att få lika inflytande över den politiska agendan och de politiska besluten. Eftersom inflytelserika positioner över lag tilldelas politiker som har suttit en längre tid undersöker vi könsskillnader i sannolikheten att bli återvald. Vi är också intresserade av typiska frågor som ofta ställs i debatten om politisk kvotering. Leder kvotering till att man behöver ta in ”sämre” kvinnor på arbetsplatsen? Och kan vi se effekter av kvoteringen på effektiviteten i organisationen?
– Vi har tittat på vallistor från alla politiska partier i samtliga kommunalval mellan 1991 och 2006. Genom SCB har vi sedan kopplat på bakgrundsinformation för politikerna från varje lista. Vi har på detta sätt fått sammanställt data för deras inkomst, utbildning, ålder, etnicitet, och hur deras familjesituation ser ut. Med den här informationen kan vi till exempel granska om kvinnor oftare lämnar politiken i samband med föräldraskap och om personröstandet gynnar kvinnor eller män. Vi kan också undersöka vad som hände exempelvis när Socialdemokraterna införde ”Varannan damernas”. Vilka var det som kom in i politiken då, och vilka var det som försvann?
– Vi skulle vilja utveckla ekonomisk teori för hur incitamentsstrukturen ser ut hos dem som historiskt sett haft makten. En sådan modell kan belysa varför det skapas diskrepans mellan inflytande och representation hos grupper som är nykomlingar i den politiska organisationen.
Varför har ni undersökt detta?
– Ytterst så har det att göra med att förstå kopplingen mellan representation och politisk makt. Det finns mycket litteratur om kvinnors representation, men mycket lite forskning som belyser frågan om kvinnors tillgång till seniora politiska positioner. Bara för att den kvinnliga representationen ökar betyder inte det automatiskt att vi får en motsvarande ökning av kvinnornas inflytande. Det är exempelvis stor skillnad på att sitta i kommunfullmäktige som ledamot och att vara dess ordförande. Vi har i dag 42 procent kvinnor bland ledamöterna, men bara 27 procent bland ordförandena.
Vilka kommer konsekvenserna bli om ni hittar könsskillnader?
– Det kan belysa att det finns makteliter bland dem som ursprungligen hade politiskt makt. Förr fick kvinnor inte rösta och hade dåliga förutsättningar för politiskt representation. Nu har de kommit in i politiken men står fortfarande utanför makteliterna. Vi tror att det finns ett intresse, både hos partierna och hos väljarna, att få veta vilka faktorer som bidrar till mer jämlika karriärmöjligheter bland våra politiska företrädare.
