De senaste två åren har de extrainsatta toppmötena avlöst varandra i Bryssel. EU:s ledare har gång efter annan högtidligt proklamerat att de har en lösning som kommer att lugna marknaderna och stoppa eurokrisens spridning.
Sedan Grekland, Irland och Portugal i tur och ordning inte längre haft råd att låna på de internationella marknaderna har de tvingats vända sig till EU och internationella valutafonden, IMF, för nödlån, mot villkor att de skär ner i de offentliga utgifterna och höjer skatterna för att få sina finanser i balans.
Spanien och Italien kan stå på tur att kasta in handduken – och deras ekonomier är för stora för att EU:s nödfonder ska räcka till.
I hela EU drar regeringarna åt utgiftsbältet: pensionsåldrar höjs, skattekryphål täpps till, dagis stänger och anställda i offentlig sektor får sina löner frysta. Proteströrelser som los Indignados i Spanien eller Occupy-rörelsen i USA och Storbritannien vittnar om att många upplever att bördan av nedskärningarna fördelas orättvist.
Enorm ungdomsarbetslöshet
Prognoserna för nästa år visar att så gott som alla EU-länder går in i en en ny lågkonjunktur. Bara Tyskland och Sverige väntas redovisa tillväxt under 2012.
Den globala nedgången, den fortsatta eurokrisen och ländernas åtstramningspolitik bidrar till hög arbetslöshet. Under den förra lågkonjunkturen försvann sex miljoner jobb inom EU, samtidigt som bara 1,5 miljoner nya jobb har skapats de senaste två åren, visar en ny rapport från EU-kommissionen om utvecklingen på arbetsmarknaden.
Men jobbförlusterna har fördelats ojämnt: I EU har ungdomsarbetslösheten stigit till 20 procent, i tio medlemsländer till över 25 procent. En av tre unga italienare och varannan ung spanjor står utan jobb.
Män drabbades oproportionerligt hårt i början av den globala recessionen 2008, då mansdominerade sektorer som bil- och byggindustrin drabbades. Därefter har däremot mäns sysselsättningsgrad stigit snabbare än kvinnors. Det är ett globalt mönster.
I Sverige stod män för 68 000 av de 100 000 jobb som försvann mellan 2008 och 2009. Men sedan dess har män snabbare hittat nya jobb och idag är sysselsättningsgraden mer än fem procentenheter större för män än för kvinnor, vilket är rekordhögt, visar en analys från Arbetsförmedlingen.
Risk för ökad fattigdom
EU-kommissionens rapport slår fast att allt fler nu riskerar att hamna i absolut fattigdom. Särskilt utsatta är de med redan svag förankring på arbetsmarknaden, och särskilt äldre arbetslösa, utom-europeiska invandrare, funktionshindrade, hemmafruar, familjer med många barn och ensamstående föräldrar - vanligtvis kvinnor.
Rapporten pekar också på en ny och oroande trend, att mer än åtta procent av människor som har arbete ändå riskerar att hamna i fattigdom, och kvalificeras som "fattiga arbetande". Detta beror på att låglönejobb och jobb med tidsbestämda kontrakt har ökat, särskilt för de unga, samt att allt fler kvinnor jobbar deltid för att samtidigt kunna ta hand om barn och gamla.
Den brittiska kvinnoorganisationen Fawcett Society argumenterar att åtstramningspolitiken drabbar kvinnor i trippel bemärkelse: Att de tvingas till obetalt omvårdnadsarbete när staten skär ner i servicen, att jobb inom den offentliga sektorn där de är överrepresenterade försvinner, samt att bidrag och offentlig service, som de är mer beroende av än män, skärs ner.
