Att idrottsrörelsen på många håll präglas av en ojämställdhet och även en stereotyp syn på manlighet och maskulinitet kan inte direkt komma som en nyhet för någon. Samtidigt har det också på många håll funnits ett slags tyst acceptans för att detta ska få fortgå. Idrottsrörelsen har inte velat se problemen, medan många feministiska organisationer ägnat sig åt andra frågor och områden.

– Jag tror att man inom den feministiska rörelsen haft fokus på brottsoffer, för att skydda kvinnor – och när det kommer till idrotten har man inte tänkt så mycket på den. Vi i Män för Jämställdhet fokuserar ju också mycket på hur vi får ändring på förövarna, medan för många andra har idrotten hamnat lite vid sidan av, säger Tomas Wetterberg, ordförande för MFJ, Män för jämställdhet.

Fullsatt lokal

Ett tecken på det ökade intresset från feministiskt håll för idrotten är det seminarium som anordnades av SKR, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, tillsammans med organisationerna Hopp och Boj under Almedalsveckan. En fullsatt lokal bänkade sig på onsdagen för att lyssna på när Tomas Wetterberg och en rad andra personer – både inifrån och utanför idrottsrörelsen – diskuterade under rubriken ”Avspark! Dags att prata om idrott och våld”.

– Vi arbetar mycket med konsekvenser av våld samtidigt som vi också diskuterar maskulinitet. Vi har försökt nå idrotten länge, och det här var ett bra sätt, berättar Olga Persson, förbundssekreterare i SKR, om bakgrunden till seminariet.

Det finns många aspekter inom idrottsvärlden som förtjänar uppmärksamhet: allt från våld och övergrepp till synen på kroppen och ledarnas utbildning. Men både Olga Persson och Tomas Wetterberg är eniga om att det allra viktigaste är att idrotten gör upp med sin egen självbild. Självbilden av att man är en rörelse som enbart ger barn och ungdomar goda upplevelser, lär dem sunda värderingar och hur man är en bra kompis.

– Man säger att man inte har några problem och att idrotten är sund och rolig där alla får vara med och alla har roligt. Men man ser inte att det finns en stark norm att man ska lyckas och man ska vinna hela tiden. Och de värderingar som förmedlas handlar mycket om att killar ska tacklas hårdare och inte vara kärringar, säger Olga Persson.

Tomas Wetterberg, Män för jämställdhet.

Maskuliniteten måste problematiseras

En fråga som också diskuterades mycket i Visby var huliganproblematiken. Den statlige utredaren Per Unckel har visserligen sagt att han ska ta till sig den forskningen som kan vara relevant för området, men hittills har han inte pratat många ord om maskulinitet eller det faktum att så gott som alla personer i de här grupperna är män.

– Hans arbete måste utgå från de normer och värderingar som finns kring maskulinitet. De här huliganerna tar sin näring i vårt indirekta språk och våra värderingar. Det finns mycket forskning som visar att kopplingen mellan maskulinitet och våld är stark. Det är det man borde diskutera, inte hur man lindrar symptomen genom att bussa bort supportar eller straffa de arrangerande föreningarna, säger Olga Persson.

Hur ska man då nå idrottsrörelsen och få dess företrädare att diskutera och problematisera de normer och ideal som hela tiden finns närvarande? Under paneldebatten pratades det en hel del om att det kanske är dags att börja villkora de bidrag som idrottsrörelsen får. I dag fördelas skattepengar till verksamheter som är långt ifrån demokratiska och jämställda ideal. En annan väg att gå är genom utbildning: både SKR och MFJ är inblandade i utbildningsmaterialet Machofabriken som handlar om genusmedvetenhet och den rådande normen när det gäller maskulinitet.

– Vi jobbar just nu med att lansera det materialet till landets skolor, men jag hoppas att vi orkar med att nå idrottsrörelsen också i framtiden. Jag har börjat förstå hur stor den här frågan är inom idrotten. Det har blivit så tydligt att samhället och idrottsrörelsen måste arbeta ihop, säger Tomas Wetterberg.