Att arbeta i kontorslandskap blir vanligare igen. Ett skäl att att företagen kan minska ytan på lokalerna, ett annat är att företagen menar att kunskap sprids lättare i en miljö där personalen är samlad.

Men kontorslandskap har stora nackdelar. Det pågår ett ständigt mummel, som stiger och sjunker, alla hör folk komma och gå i lokalen. Det får till följd att de som arbetar ständigt blir avbrutna i sitt arbete och sin koncentration. Det finns heller ingen privat sfär. För den som behöver sitta och tänka i arbetet är det särskilt störande att ständigt bli avbruten. De återkommande störningarna kan leda till irritation och konflikter.

På arbetsmiljöforskning.se berättar Stefan Borg, fackligt skyddsombud för Unionen på Ericsson, att facket har efterlyst en undersökning av hur mycket tid som går åt till alla störningsmoment. Facket menar att besparingen i lokalyta riskerar att försvinna genom att ständiga störningsmoment sänker produktiviteten.

Att det stämmer visar både internationell och nationell forskning. Enligt en doktorsavhandling av Christina Bodin Danielsson, arkitekt på KTH, är mellanstora kontorslandskap (10-24 personer) den miljö som ger minst arbetstillfredsställelse, lägst trivsel och sämst hälsa (de var oftare sjuka, mer stressade och sov sämre). Denna sämsta arbetsmiljö är samtidigt Sveriges vanligaste kontorstyp.

Källor: arbetsmiljoforskning.se samt doktorsavhandlingen The Office – An Explorative Study: Architectural Design’s Impact on Health, Job Satisfaction & Well-being , som finns att läsa här www.avhandlingar.se/om/christina+bodin+danielsson