I veckan var det 90 år sedan kvinnor fick rösta för första gången i Sverige. Men rösträtten gäller inte alla. Vi ställde tre frågor till Feministiskt initiativs talesperson Sissela Nordling Blanco som uppmärksammade detta i veckan.
I veckan fyllde kvinnors rösträtt 90 år, hur firade Fi det?
– Vi gick malliga längs gatan och tänkte på vilken enorm kraft för demokrati och mänskliga rättigheter som feminismen utgör. Vi påmindes om den kamp som feminismen fört som förändrat våra liv för alltid. Det är en lång lista av historiska beslut som stärkt kvinnors rättigheter och gjort det möjligt för oss att ta ytterligare ett steg i denna riktning, nämligen att starta ett feministiskt parti.
Du har uppmärksammat att rösträtten fortfarande inte gäller alla – förklara?
– Utländska medborgare är de enda vuxna människor som lever i Sverige med beskuren rösträtt. I Sverige bor närmare en halv miljon utländska medborgare, vilket motsvarar mer än fem procent av befolkningen. Många har permanent uppehållstillstånd och lever sedan lång tid i landet men får ändå inte rösta. Till kommun- och landstingsval görs dessutom en åtskillnad mellan medborgare från olika länder. EU-medborgare, medborgare från Island och Norge som är folkbokförda i Sverige har rätt att rösta medan medborgare från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige minst 3 år för att få rösta. Det är en demokratisk skandal att människor behandlas olika beroende på vilket land de kommer ifrån och att så många människor ställs utanför möjligheten att välja sina företrädare.
Fi har ett politiskt förslag för att komma åt detta, förklara?
– Feministiskt initiativ vill att alla som lever i Sverige ska ha rätten att påverka sina egna liv och det samhälle de är en del av. En viktig del i det är rösträtten, så vi vill att alla som varit folkbokförda i Sverige 3 år ges rösträtt i riksdagsvalet. I kommun- och landstingsvalen ska alla människor som lever i Sverige behandlas lika oavsett medborgarskap, är du folkbokförd i Sverige ska du ha rösträtt.
