Två av Sveriges tre största morgontidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har kvinnor på chefredaktörsposten. På Göteborgs-Posten, som är andra största morgontidning efter DN, leds tidningsarbetet av en man.

Men tidningstrion utgör ingen representativ bild av det svenska dagspresslandskapet. Feministiskt Perspektiv har kartlagt 168 svenska dagstidningar. Av dessa har 72 procent en man som chefredaktör och 28 procent en kvinna.

– Jag tycker inte att det är särskilt förvånande. Det har varit ett otroligt litet antal kvinnliga chefredaktörer på dagstidningar om man ser bakåt i tiden, säger Gunilla Hultén, forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation(JMK) på Stockholms universitet.

För fem år sedan var 83 procent av chefredaktörerna på svenska morgontidningar män, enligt den statliga utredningen Kön, makt och statistik (SOU 2007:108). Undersökningen, som baserades på siffror från 2006, omfattade 131 morgontidningar och är någorlunda jämförbar med Feministiskt Perspektivs undersökning, som dock även innefattar kvällstidningar.

Finns en jämställd grund att bygga vidare på

Gunilla Hultén anser att den skeva könsfördelningen bland chefredaktörer är problematisk. Trots att journalistkåren är en av de yrkesgrupper som är numerärt jämställd, det vill säga som sysselsätter ungefär lika många kvinnor som män, blir det mer och mer mansdominerat ju högre upp man kommer i hierarkin.

– Det finns ingen anledning att det ska se ut på det här sättet. Det finns en jämställd grund att bygga vidare på. Man måste se på vilka nivåer kvinnor sållas ut – vad är det för mekanismer som gör att kvinnor inte har lika tillträde till chefsposter som män? säger Gunilla Hultén.

Kvinnor finns också på maktpositioner i olika utsträckning beroende på vilka medier det handlar om. Det påpekar Maria Edström, medieforskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitet. Generellt sett finns fler kvinnor på ledarpositioner inom storstadspress och public service än inom landsortspress och kommersiell radio och tv.

– På de prestigefulla ställena finns ju kvinnor i dag, till exempel på DN och SvD. Det ser strukturellt olika ut inom mediebranschen, men jag tycker det är intressant att det faktiskt finns kvinnor på de absoluta toppositionerna, säger Maria Edström.

Samtidigt, menar hon, tycks andelen kvinnor på chefredaktörsposter ha svårt att komma över 30 procent.

– När man kommer upp till en viss nivå stannar det av. Frågan är varför det är så svårt att komma över 30-procentsstrecket trots att kåren är numerärt jämställd? Det verkar som att man tycker att 30 procent är okej, säger Maria Edström.

Krävs vilja och handling

För att nå könsbalans bland chefredaktörerna krävs det vilja och handling från tidningarnas ledningar. Det säger både Maria Edström och Gunilla Hultén. Som ett föredöme nämner Gunilla Hultén public service-medierna, som har bedrivit ett aktivt arbete för att öka jämställdheten internt.

– De har väldigt bra koll på jämställdhetsläget överlag; vilka positioner och löner kvinnor har, de har traineeprogram och uppmuntrar kvinnor att söka chefspositioner. Det krävs aktiva åtgärder och en vilja från medieföretagen och ledningarna, säger Gunilla Hultén.

Maria Edström lyfter fram kursen Kvinnors ledarskap och undersökande journalistik vid JMK, där ungefär 200 kvinnor på chefspositioner har utbildats. Uppföljningar har visat att många av kursdeltagarna återfinns på toppositioner efter utbildningen.

Ytterligare en faktor som Gunilla Hultén tror kan öka antalet kvinnliga chefer är att flera stora dagstidningar numera har kvinnor på chefredaktörsposten. De har egna nätverk av kvinnor som de kan tipsa om vid nyrekryteringar.

– Rekryteringen av chefredaktörer är ofta informell och sker inom nätverk som till stor utsträckning består av män. Kommer det in kvinnor i de här nätverken så får det ringar på vattnet, säger hon.

Ser gärna kvinna som chefredaktör för ST

En tidning som nyligen rekryterat ny chefredaktör är Sundsvalls Tidning (ST), där Mats Åmvall ska ta över efter Kjell Carnbro som går i pension. Mats Åmvall har tidigare varit chefredaktör för Hälsingetidningar. Örjan Folkesson, vd på Sundsvalls Tidning, berättar att ledningen sökte en person som kan föra tidningen igenom en förändringsprocess under två år. Rekryteringsprocessen gick därför inte riktigt till som den brukar göra.

– Vi behöver en annan kompetens de närmaste två åren än vad vi behöver på lång sikt. I den rekryteringsprocessen dök det upp ett namn ganska tidigt, som både jag och koncernen känner väl, Mats Åmvall. Han har varit med och skapat den tidningsstruktur som finns i Hälsingland, och var ett säkert kort som vi visste var kompetent att göra just det som behöver göras de närmsta åren. Det handlade inte om man eller kvinna, han befann sig i vår närhet, säger Örjan Folkesson.

Om du tänker dig en mer långsiktig rekryteringsprocess, skulle det då spela in om chefredaktören var man eller kvinna?

– Ja, det tycker jag. Jag ser gärna en kvinna som chefredaktör på ST som långsiktig lösning, framför allt för att få bättre balans i den totala ledningen. I dag är vi fem män och två kvinnor, säger Örjan Folkesson.

Jämställt ledarskap – jämställt innehåll?

På frågan om det har någon betydelse vem som är chefredaktör för journalistikens innehåll, svarar Maria Edström att det inte finns något enkelt samband.

– Både kvinnliga och manliga chefer kan vara genusblinda. Har man en genusmedveten strategi brukar det ge resultat, säger Maria Edström.

Gunilla Hultén säger att det finns en mängd faktorer som påverkar innehållet i medierna, till exempel vilka nyheter som värderas och i vilken utsträckning redaktionen arbetar medvetet med källor.

– För att finna alternativa källor som kvinnor eller personer med utländsk bakgrund krävs det att man sätter upp ett målinriktat arbete med mätbara resultat. Man måste bestämma sig hur man vill ha det på tidningen och skapa strategier för att få det jämställt – det går absolut inte av sig självt, säger Gunilla Hultén.

Det är ett faktum som mycket väl kan illustreras av den mångfaldsgranskning av DN.se som Gunilla Hultén ansvarade för i våras. Resultatet, som Feministiskt Perspektiv har rapporterat om, var nedslående. Detta trots att det fanns en medvetenhet om jämställdhet på redaktionen och en vilja att åstadkomma ett jämställt innehåll.

– Det är inte där det haltar. Men det jag kan se är att det finns en spänning och ibland en konflikt mellan det man strävar mot och det man faktiskt gör. Det handlar om hur nyhetsarbetet bedrivs: det är en stor tidspress, journalister kan uppleva att de inte har tid att leta alternativa källor, det saknas rutiner för jämställdhetsarbetet och det kan ofta finnas luddiga jämställdhetsmål som inte följs upp och som inte är förankrade högre upp i hierarkin. Då faller de goda intentionerna, säger Gunilla Hultén.