Vid ett regeringssammanträde strax före midsommar beslöt alliansregeringen att tillsätta en utredare som ska föreslå en ändring av avgiftssystemen för både sjukvård, omsorg och läkemedel. Utredningsdirektivet har fått namnet Översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg m.m.

Att utredaren ska se över hela avgiftsstrukturen betyder att utredaren ska undersöka om avgifterna från de enskilda kan ta över en större del av samhällets kostnader för vård och omsorg. Eller med andra ord att en mindre del av kostnaderna för vård och omsorg ska betalas via skatten, och att den som är sjuk, äldre och/eller har en funktionsnedsättning ska betala mer.

I direktiven slår regeringen fast att utgångspunkten ”bör vara att den enskilde inom sina tillgängliga ekonomiska ramar kan ta ansvar för sin egen situation, bl.a. genom att klara av sina löpande levnadskostnader”.

Alliansregeringen vill ha en höjning av både avgifter och högkostnadsskydd. Idag betalar den enskilde högst 900 kronor per år inom öppenvården, därefter inträder frikort till årets slut (året räknas från första besöket). Läkemedelskostnader är subventionerade enligt ökande procentsatser. För den som kommer upp i 4 300 per år är de läkemedel som ingår i systemet helt subventionerade resten av året. Även hjälpmedel till människor med funktionsnedsättningar är delvis subventionerade.

Slår mot kvinnor

Trots subventionerna är det många som avstår från att söka vård på grund av att de inte har råd att gå till läkare. Undersökningar visar att det gäller grupper som exempelvis ensamstående mammor, utrikes födda och människor med funktionsnedsättningar. De grupperna har fått det sämre i takt med att de ekonomiska skillnaderna i samhället har ökat. Även bland pensionärer är det kvinnor som är fattigast och mer beroende av samhällets stöd.

Mot den bakgrunden skriver regeringen i utredningsdirektivet att de som är i störst behov av vård och omsorg inte ska behöva avstå på grund av höga kostnader. Höjningarna av avgifter och högkostnadsskydd bör inte bli kontraproduktiva, det vill säga att kostnaderna på sikt skulle bli dyrare på grund av att många söker vård för sent.

I flera länder, bland annat Danmark, har höjda avgifter dessutom lett till att en ny försäkringsmarknad har skapats, där de som har gott om pengar har kunnat försäkra bort risken för höga avgifter. Utredningen ska därför även analysera följderna av en eventuell sådan utveckling. I det ingår att utredaren ska se hur motsvarande system fungerar i andra länder.

Automatiska höjningar

Idag är de olika avgiftssystemen och subventionerna inte samordnade inom ett gemensamt ramverk. Därför ska utredningen även undersöka om de kan samordnas. I direktivet påpekar regeringen också att höjningar av högkostnadsskydden idag sker genom direkta beslut. Alliansregeringen vill istället att taken i högkostnadsskydden ska kopplas till prisbasbeloppet, och därmed höjas automatiskt varje år.

I uppdraget ingår även att utredaren ska starta en referensgrupp med representanter för stat, kommun och landsting samt patientorganisationer, brukarorganisationer och andra intresseorganisationer.

Vem utredaren ska bli kommer att offentliggöras inom de närmaste dagarna, uppger David Winks, pressekreterare hos Göran Hägglund, till Feministiskt Perspektiv.

Utredningen ska lägga fram sitt förslag senast den 15 januari 2012.