I veckan förlorade det Svenska damlandslaget mot England. Egentligen är siffrorna 2-0 i sig inte speciellt oroväckande. En träningsmatch är inget annat än just matchträning. Det vet spelarna, det vet ledarna och det vet alla vi andra.

Men det finns ändå två saker som oroar efter Englandsäventyret. Tidigare under våren förlorade Sverige mot Island för första gången någonsin. I och med förlusten mot England bröts ännu en svit. Hemmalaget vann mot de blågula tjejerna för första gången sedan 1984. Den förlustfria sviten hade varit skön att ha med sig in i ett mästerskap, men inte livsviktig. Desto allvarligare bör vi se på det faktum att skadorna duggar tätt kring damlandslaget.

Dennerby tar ut laget sista maj

Viktiga Stina Segerström har redan tvingats lämna återbud till VM. Backarna Sara Larsson och Lina Nilsson, mittfältaren Nilla Fischer och anfallaren Josefine Öqvist kunde på grund av skador inte åka med till England och väl på plats på de brittiska öarna åkte även Lisa Dahlqvist på en skada. Förbundskaptenen Tomas Dennerby betonade redan för drygt två månader sedan vikten av att undvika skador.

– Peppar, peppar – jag hoppas verkligen att alla spelare finns tillgängliga den 31 maj, då truppen tas ut. Det vore fantastiskt skönt att, för första gången sedan jag tog över, ha alla med sig. Vi har haft tre, fyra skador på alla de andra mästerskapen, sa Dennerby i samband med upptaktsträffen.

Nu, nästan två månader senare har mardrömmen återigen tagit fart. Elva dagar kvar tills VM-spelarna ska tas ut. Och skadorna ligger som orosmoln över det svenska laget. Sveriges VM-äventyr kickar igång den 28 juni med match mot Colombia. Hur ser Dennerby på det?

– Jag borde aldrig sagt så, då visste man ju att det skulle skita sig. Det har gått åt fel håll. Jag önskar alla spelare möjligheten att komma till ett VM 100 procent förberedda, men nu ser det inte ut så. Och det är frustrerande att vi missar chanser att spela ihop ett lag.

”Löjlig straff”

Och så var det förlusten mot England. En match där Sverige styrde spelet i första halvlek, utan att lyckas vittra nät och få hål på det engelska försvaret. En match som England sedan avgjorde i den andra halvleken. Jill Scott fick hål på det svenska försvaret i den 46:e minuten och kunde sedan avgöra tillställningen på en straff, en felaktigt dömd sådan.

– Andra målet blir givetvis avgörande. Att det kommer på en straff som… Jag har aldrig sett en domare blåsa straff i ett sådant läge. Karen Carney springer bredvid Therese Sjögran. Hon springer långsamt och sen är det som att hon inte vet vad hon ska göra så hon lutar sig mot Sjögran och glider ned på marken. Det är direkt löjligt, säger Thomas Dennerby men passar samtidigt på att kritisera laget.

– Vi får inte vara så lättpåverkade i motgång. Det är normalt att man får en liten dipp efter att man släppt in ett mål, men våra dippar varar för länge.

Sverige har två matcher på sig innan det är allvar, innan det är på riktigt. Två matcher på sig att sudda ut alla frågetecken. Två matcher på sig att rätta till de defensiva missarna och börja producera mål. För efter det finns inget utrymme att misslyckas längre. Efter det pratar vi inte längre om obetydliga träningsmatcher utan om viktiga matcher i ett världsmästerskap.