Andra numret av Genus i år har skolan som tema. En frågeställning är
komplexiteten bakom den gängse uppdelningen av elever i en pojk- och en
flickgrupp. Numret innehåller också diskussioner om skolans roll i
förhållande till konstruktionen av normalitet.
Siri Reuterstrand skriver om pojkarnas omtalade underprestationer i skolan
och om flickorna med dåliga betyg. En del av forskningen bekräftar att det
finns en antipluggkultur bland pojkar där det inte anses förenligt med den
manliga normen att vara flitig i skolan. Det har spekulerats i om dessa
resultat beror på diskriminerande betygsättning av lärarna.
Forskare vid
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering vid Uppsala universitet
lät kontrollera 1700 anonymiserade nationella prov. Skillnaden i resultat
kvarstod när det betygsattes av oberoende bedömare utan kunskap om
provlämnarens kön. Samtidigt som pojkarna presterar sämre än flickorna går
det bättre för pojkarna efter skolan, både vad det beträffar att skaffa jobb
och i fråga om löneläge.
Hur kan detta förklaras? Ger inlärning av manliga
koder för uppträdande en bättre grund för arbetsmarknaden än de kunskaper
som de nationella proven mäter? Vad ger den utbildning som flickorna är
högpresterande på? Frågor om skolans roll i att cementera könsroller blir
ännu mer påträngande vad gäller hanteringen av ”problemflickor”. Forskaren
Anneli Nielsen menar att det knappt finns någon forskning om dem, eller
något beredskap på att hjälpa den här gruppen flickor. Hon talar om
stigmatisering av flickor som faller utanför normen där många blir föremål
för mobbning.
Eva-Lotta Hultén lyfter fram frågan om lärarkårens normalitet. Hon har talat
med Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, som ifrågasätter varför det
i början av 2000-talet inte fanns några öppet homosexuella lärarstudenter?
Hon tror att det beror på att skolan är heteronormativ. Skolan framställs
som en asexuell plats där heterosexualiteten förutsätts. Elever tilltalas
aldrig som om de kan vara homosexuella utan som om det alltid är andra som
är det.
Charlie Olofsson skriver om Klass 9A ur genusperspektiv. Han har talat med
Eva Skåreus som är skolforskare vid Umeå universitet som konstaterar att det
ideal som förespråkas i programmet är en disciplinerande lärare som ställer
krav på sina elever, ett gammalt maskulint lärarideal.
Genus. Populärvetenskapligt magasin från nationella sekretariatet för
genusforskning No 2/11
