På FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor högtidlighåller Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, SKR, sitt 15-årsjubileum med lunch-mingel och tal av bland andra statsministern.
På minglet presenteras också ett ett forskningsprojekt vid Ersta Sköndal högskola som just inletts för att kartlägga SKR:s arbete för ett jämställt samhälle fritt från våld under 15 år. Det är forskarna Carin Holmberg, Viveka Enander och Anne-lie Lindgren som ska sätta in organisationens utveckling i ett samhällsperspektiv och beskriva hur jourernas roll förändrats med tiden.
Enligt SKR:s ordförande Carina Ohlsson förväntas projektet vara klart om ett år. Hon kommer också hålla tal i samband med 15-årsjubileet och den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor.
Vilka är de största utmaningarna för er i dag?
– Kvinnojourernas roll i framtiden. Det händer mycket just nu när det gäller samarbete mellan jourer, kommun och myndigheter, och det ser olika ut i olika kommuner. I vissa går det lite fort fram och i andra står det still. För att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska få bästa möjliga stöd – oavsett var i landet de bor – kommer det att behövas formaliserad samverkan och en tydlig rollfördelning mellan olika aktörer.
– Särskilt viktigt är att utgå från ett barnperspektiv och få till fungerande samtalsstöd och skolundervisning som utgår från barnets behov och önskemål. Vi ligger redan efter när det gäller detta. Våra jourer ser ett stort behov av arbeta fram modeller för hur samverkan kan se ut och det är något som SKR prioriterar just nu. Samtidigt arbetar kvinno- och tjejjourerna med så mycket mer än stöd och skydd som vi hoppas kunna förstärka, till exempel opinionsbildning, förebyggande arbete och tillgänglighet på nätet.
– Att inkludera killar och män och normer för maskulinitet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Inom kvinno- och tjejjoursrörelsen vet vi att förebyggande arbete med män och killar behövs för att bryta kopplingen mellan manlighet och våld. Nu är tiden inne att engagera verksamheter som möter unga killar i att arbeta med till exempel Machofabriken som just handlar om normer för manlighet. När vi pratar om våldets pris måste vi också räkna in mäns våld mot män, utan att det blir en tävling i vem som är mest utsatt.
– En till utmaning är att alla kvinnor och tjejer ska få det stöd som passar dem utifrån livssituation och förutsättningar. Det handlar om ökad kunskap och specialiserad verksamhet för till exempel tjejer som använder sex som självskadebeteende, kvinnor med missbruk, kvinnor med utländsk bakgrund och litet socialt nätverk och så vidare.
Varför bjuder ni in statsministern till jubileet och vad förväntar ni er av honom?
– Varför skulle vi inte bjuda in honom? Vi har bjudit in hela regeringen och blev jätteglada när Reinfeldt tackade ja. Han är ju ute på turné för att lära sig mer om kvinnofridsarbetet runt om i landet, så vårt 15-årsfirande är såklart ett ypperligt tillfälle att stärka kontakten med SKR och våra jourer. Han ska tala i en kvart ungefär och vi ser fram emot att höra vad han vill göra för att motverka våldet. Vi förväntar oss att han ska förstå vilket samhällsproblem våld mot kvinnor innebär och därför är det viktigt att han som statsminister lägger fram förslag, men det är också viktigt att han vet vad han pratar om. Han kan berätta för oss att han tar frågorna på allvar, och vi hoppas att han tar till sig den kunskap och erfarenhet som finns i kvinno- och tjejjoursrörelsen.
