RUT-avdraget har presenterats som en mirakelmedicin som kan bota allt från ojämställdhet till arbetslöshet, men vad har det egentligen åstadkommit? undrar Johanna Langhorst och uppmanar till solidaritet med de kvinnor som utför hushållsnära tjänster.
Städbranschen är full av skit. Alla undersökningar, svenska som utländska, visar att där kryllar av svartjobb, lurendrejeri, rasism och sexism. RUT-avdraget har inte minskat något av detta, bara gjort en stinkande marknad större genom att sponsra den med miljardbelopp varje år.
En ny undersökning från Instituet för framtidsstudier visar att den svarta sektorn i städbranschen inte minskat utan bara möblerats om efter RUT-avdragets införande. Det finns många sätt att smita undan svenska löneavtal och skatteregler. Somliga städföretag påstår sig enbart ha vit arbetskraft, men betalar i själva verket ut vissa löner svart. Andra städfirmor är skrivna i Lettland eller Polen och betalar sina anställda enligt lettiska eller polska löneavtal istället för svenska. Svenska fack rapporterar ständigt om nya fall av lurendrejeri, där företag importerat arbetskraft från andra länder med löften om guld och gröna skogar och sedan aldrig betalat en krona för det arbete man utfört.
Många av de städerskor som utför hushållnära tjänster i svenska hem i dag har sina barn kvar i hemlandet. De har ingen fast anställning utan tvingas ta de jobb som erbjuds, till den lön som arbetsgivare eller kund bestämmer. Lönen kan variera mellan 20 och 100 kronor i timmen. En tänkbar lön för ett heltidsarbete är 9 000 kronor i månaden.
Vi talar om kvinnor som sällan tänker på framtiden, som kämpar för att överleva dag för dag. Några av dem drömmer om en framtid i Sverige för hela sin familj, drömmar som kommer att förbli drömmar med den hårda invandringspolitik Sverige för i dag.
Svenska attitydundersökningar visar att de som köper hushållsnära tjänster har bestämda önskemål gällande den anlitade städarens kön och härkomst. Man vill inte ha en svensk städare, de betraktas som lata och krävande och man vill inte ha romer hemma för man menar att de stjäl. Män vill man inte heller ha, det ska vara en kvinna som städar och helst en östeuropé eller asiat.
Resonemangen hos RUT-användarna påminner om hustruimporterarnas:
I sitt hem vill man ha en person som förväntas finna sig i underordning.
Samtidigt som svenska fack gör framsteg när det gäller arbetsmiljön för sophämtare och busschaufförer verkar städarna ha övergivits helt. Ur arbetsmiljösympunkt är RUT-avdraget ett stort hot. Hemmiljön är mycket dåligt anpassad för städning. Få har utformat sina hem för att de inte ska orsaka arbetsskador hos städarna. Undersökningar både i Sverige och internationellt visar också att det inte är ovanligt med sexuella trakasserier i samband med hushållsnära tjänster. Våldtäkter och krav på att städerskan även ska utföra vissa sexuella tjänster för att få behålla sitt arbete sker både från kundernas och arbetsgivarnas sida.
Det har rått oenighet om hur många procent av RUT-användarna som varit högavlönade, bedömningen har skiftat beroende på vem man räknar som högavlönad. Siffrorna talar ändå sitt tydliga språk. 57% av hushållen som använder RUT tjänar över 319 000 kronor om året och 95% tjänade över 200 000 varje år. Bara 3,3 procent av svenskarna utnyttjade rutavdraget 2010. De flesta av dem skulle ha haft råd att betala för städningen utan att göra avdrag.
RUT-avdraget har presenterats som en mirakelmedicin som kan bota allt från ojämställdhet till arbetslöshet, men vad har det egentligen åstadkommit?
En lättnad i hemarbetet för en mycket begränsad grupp till priset av miljarder i skatteintäkter och oöverskådliga konsekvenser i form av arbetsskador och personligt lidande för städarna. En stor majoritet av dem som utför arbetet är kvinnor.
Det är dags för landets feminister att samlas för att stödja de kvinnor som utför hushållsnära tjänster. Istället för att ge bidrag till de svenska män och kvinnor som inte anser sig ha tid att städa sina egna hem, bör vi arbeta för att lyfta städerskornas löner så att de kommer i nivå med gruvarbetarnas. Med tanke på arbetsbelastning och risker i yrkesutövningen bör dessa två yrken jämföras både lönemässigt och rättighetsmässigt.
Det fanns en tid då gruvarbetarna slet för skitlöner. För att förändra det krävdes solidaritet mellan män över klassgränserna. Låt oss göra detsamma för våra arbetande systrar!