General Social Survey, en återkommande sociologisk undersökning av befolkningens beteenden och attityder i USA, finner att jämställdhetsutvecklingen i det amerikanska samhället plötsligt stannade av i mitten av 1990-talet. David Cotter, Joan Hermsen och Reeve Vanneman menar att jämställdhetsideal har gett vika för något de kallar "egalitär essentialism".
Det finns statistiska belägg för att jämställdhetsutvecklingen i USA stagnerade i mitten av 1990-talet, hävdar forskarna. Redan i början av 1990-talet talade Susan Faludi om en backlash i sin bok med samma namn, och forskare som Susan Douglas och Meredith Michaels beskrev en återidealisering av modern i populärkulturen.
Siffrorna från General Social Survey (GSS) bekräftar detta: gifta kvinnors förvärvsarbete minskade, kvinnors inträde i manliga yrken saktade av, kvinnor fick färre politiska uppdrag i bestämmande organ, lönegapet mellan könen slutade att minska och trenden mot jämnare uppdelning av tid för hushållsarbete avstannade. Endast inom utbildningsområdet fortsatte trenden mot ökad jämställdhet under 1990-talet.
Ny kulturell förståelse
David Cotter, Joan Hermsen och Reeve Vanneman menar att detta inte innebär en återgång till traditionella könsroller utan kan relateras till en ny kulturell förståelse av könsrelationer som de kallar för ”egalitär essentialism”. Den kombinerar ett försvar för traditionella könsroller med fortsatt feministisk retorik om individuell frihet och jämställdhet.
Forskarna konstaterar att det skedde en ökning av manliga löner på 1990-talet samtidigt som gifta kvinnor minskade sitt förvärvsarbete. Vid samma tidpunkt florerade ideal om intensivt moderskap, som ökade förväntningar på engagemang i barnuppfostran.
Egalitär essentialism stödjer traditionella könsroller men frikopplar dem från strukturella analyser av kvinnors lägre status eller mindre makt. Enligt forskargruppen var förändringarna på 1990-talet del av en generell kulturell förändring i fråga om attityder kring kön, men det var en trend som var mest intensiv i välbeställda hushåll med förvärvsarbetande kvinnor.
Betonar individuella möjligheter
Till skillnad från 1970-talets feminism är egalitär essentialism inte kopplad till andra gruppers jämlikhetskrav utan kan förekomma vid sidan av motsättningar till andra strukturella förändringar i det amerikanska samhället.
Egalitär essentialism är inriktad på kvinnors valfrihet och betonar deras individuella möjligheter att utforma sina liv snarare än kvinnors underordning. Så motiveras till exempel kvinnors val att stanna hemma med barnen som ett fritt och välövervägt val i en situation då barnens framtid är beroende av stöd från föräldrarna under uppväxten.
Kvinnors val att stanna hemma motiveras då inte med hänvisning till männens karriär utan till barnens utveckling och psykiska hälsa. Relationen mellan man och kvinna kan därför framstå som jämlik och kvinnans val inte som en reproduktion av hierarkiska genusförhållanden utan som ett förnuftigt individuellt val. Författarna tolkar stagnationen av jämställdheten i USA som en produkt av kulturella förändringar, i synnerhet idealet om intensivt moderskap. Författarna anmärker att under 2000-talet kan man se en svag trend av ökad jämställdhet men att det fortfarande är oklart åt vilket håll könsrelationerna i USA är på väg.
