Hur känns det efter uppmärksamheten omkring den brända Croneman-recensionen? Vad har stött för reaktioner bland homos och heteros?

– Jag önskar ju att fler kunde ta till sig min humor och inte låta det lesbiska stå i vägen. Jag har upplevt det många gånger, att många som lyssnar på mig blir så otroligt störda över att jag är lesbisk och då helt blockeras och vägrar lyssna och försöka förstå eller låta sig roas. De hör homo och börjar spjärna emot på en gång Det var det jag också kände när jag läste recensionen i DN. Här är det någon som störs av det lesbiska temat i filmen ”Kyss mig”, och verkar inte ta till sig filmen med öppet sinne. Jag tror att alla som inte är hetero har mötts av det. Man blir inte tagen för den man är. Ja, förutom på Pride då. Det är där jag blir hyllad och älskad för min humor. Men också kritiserad för just min humor. Läste en bögbloggare som tyckte att jag drog lama skämt under invigningen. Han hade velat se nåt ännu mer vågat! Det är ju underbart att få bli kritiserad för det och inte för att jag är för lesbisk, eller påminner någon om bokbål.

Vad tycker du själv om filmen Kyss mig?

– Jag älskade filmen! Jag gillar ju romantiska filmer, och det var riktigt häftigt att se en svensk film. Jag kunde känna igen mig på ett helt annat sätt! Dessutom tycker jag att de varit riktigt frikostiga med de romantiska scenerna. Det ska alltid vara så mystiskt när tjejer har sex på film. Man ska inte kunna förstå vad dom gör! Som i The runaways där det ingår i nån slags knarkpsykos, eller i Buffy där dom svävar runt. Jag är jätteförtjust!

Har du blivit recenserad utanför hbtq- och feministiska kretsar tidigare och stött på liknande reaktioner?

– Det vanligaste med heteromedia är ju att dom inte bryr sig. Det är det vanligaste. Den uteblivna reaktionen. Att vara homo ses som något smalt och ovanligt. De flesta inom mediavärlden vill vara breda och tilltala många. Då är det vi som är icke-hetero som får stryka på foten.

Hur upplever du generellt att det står till med mångfaldsperspektivet bland filmrecensenterna i dag? Finns det ngt öppet homo som recenserar film utanför QX?

– Den enda vettiga recensenten man ska lyssna på om man är intresserad av film i Sverige, det är Kino i P1 med Roger Wilson. Genom hans program har jag fått tips på flatfilmer som jag själv inte känt till. Out at the Wedding till exempel. Jätterolig film! En lesbisk fars.

Tror du att årets tema – öppenhet – provocerar i sig?

– Temat har tidigare märkts i hur Pride marknadsför sig, som till exempel ”How Hetero” där man gjorde en kampanj om heteronormen. I år får temat en praktisk konsekvens. Hela festivalområdet är placerat centralt i Stockholm, på kulturhuset och kungsträdgården. Det är dessutom gratis. Det gör att tillgängligheten ökar. Det här kan man som öppet homo bli lite provocerad av tror jag, men man måste ju komma ihåg att allt sånt är viktigt i en komma-ut-process. När jag själv var 18 och inte öppet homo så var den tillgängligheten en chans för mig att kunna komma ut. Jag fick gå på gayklubb med mina heterokompisar som ett slags homosafari. Det var kanske inte så kul för alla gaysen där att bli utstirrade av heterosar som tyckte att det var ”lite kul”, men det gav mig en möjlighet att få ta ett första steg. Heterosarna är inte så hetero som man kan tro.