Det har tidigare varit okänt hur många som tvingas leva på socialbidrag till följd av den nya sjukförsäkringsreformen. Men nu har SKL tillsammans med Halmstad, Hässleholm och Borlänge kommuner undersökt saken.

Rapporten visar att var tionde person som har utförsäkrats från Försäkringskassan får ekonomiskt bistånd. Samtliga kommuner märkte också att allt fler utförsäkrade har behov av ekonomiskt bistånd. Det är ett stort problem, anser Leif Klingensjö.

Ingen tar ansvar för nollplacerade

Men han framhåller att det är ännu allvarligare att 20 procent av det ekonomiska biståndet går till personer som är sjuka men inte får sjukpenning. Det kan till exempel vara personer som aldrig arbetat i Sverige och därför inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI), långtidsarbetslösa eller asylsökande som var sjuka innan de beviljades uppehållstillstånd och folkbokfördes i Sverige. SKL uppskattar att det rör sig om 40 000 individer som av läkare bedömts som sjuka.

Är det här människor som egentligen borde få försörjning från annat håll än ekonomiskt bistånd?

– Ja, det är vår uppfattning. 70 procent av dessa har långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga över tio månader. De behöver rehabiliteringsinsatser och förstärkt arbetsmarknadsanknytning, men eftersom de är sjuka kan socialtjänsten inte göra så mycket, säger Leif Klingensjö.

Så länge de fortsätter att ha ekonomiskt bistånd utestängs de från möjligheten till rehabiliteringsinsatser, eftersom sådana ska skötas av Försäkringskassan. Risken är därför stor att de nollplacerade aldrig får hjälp att komma in på arbetsmarknaden. SKL beskriver situationen som orimlig.

– Vi vill att Försäkringskassan ska ta sitt samhällsansvar för de nollplacerade, säger Leif Klingensjö.

Fler borde få sjukpenning

SKL föreslår flera förändringar, varav två är särskilt viktiga. För det första bör Försäkringskassan ha ett samordningsansvar för alla sjuka, även för dem som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. För det andra måste Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten och sjukvården redan i ett inledningsskede göra samordnade utredningar som klarlägger individens behov och förmågor.

Dessutom vill SKL väcka frågan om en mer generell sjukpenning.

– Om man är sjuk men aldrig har haft ett arbete – ska man då stängas ute från sjukpenning? De här människorna är ju bevisligen sjuka. Vi bör undersöka om det går att ändra på detta, säger Leif Klingensjö.

Ni framför också ganska skarp kritik mot arbetsmarknadens syn på de individer som inte är högpresterande?

– Ja, det är en viktig aspekt hur arbetslivet är uppbyggt. Det här är en stor och avgörande diskussion som måste tas i en samhällsdebatt, säger Leif Klingensjö.