– Det är precis som i andra branscher: kvinnor måste vara dubbelt så bra och göra hälften så många fel som män för att nå dit män når. De ojämlika lönerna är ett uttryck för detta, säger Amanda Mogensen, styrelseledamot i Feministiskt Initiativ.
Tidningen Resumé har nyligen publicerat lönestatistik för 2010 över de bäst betalda inom reklam-, medie- och pr-branschen samt bland medierådgivare och reklamköpare. Feministiskt Perspektiv har utifrån dessa listor gått igenom könsfördelningen bland de 20 bäst betalda inom varje bransch.
Genomgången visar att de bäst betalda inom de fem branscherna består av 75 män och 25 kvinnor.
– Det är inte förvånande. Vi vet att kvinnor diskrimineras i alla grupper. Ju högre lönerna är, desto större kan man anta att skillnaderna blir, säger Amanda Mogensen.
Män väljer män
Ett genomgående mönster i branschen är att så fort kvinnor får barn blir det svårare att avancera och tjäna mer, menar Amanda Mogensen, som själv arbetar som pr-konsult.
– Jag kan också se att män ofta väljer män vid tillsättningen av tjänster, säger hon.
Vidare är det få byråer som har kollektivavtal och det kan vara svårt att vara hemma med sjukt barn, enligt Amanda Mogensen.
– Det är en bransch som gynnar den som kan vara på plats och jobba väldigt långa dagar.
I reklambranschen tjänade Michael Storåkers på McCann Norden bäst av alla med sina drygt 4 miljoner kronor. Han tjänade tre gånger så mycket som den bäst betalda kvinnan i reklambranschen.
Thorbjörn Larsson på Dagens Nyheter sticker ut i mediebranschen med en årslön på drygt 12 miljoner kronor 2010. Han tjänade mer än dubbelt så mycket som den bäst betalda kvinnan.
Reklamköparna var den enda bransch där fler kvinnor än män tog plats på topp-20-listan. Tolv kvinnor och åtta män finns bland de 20 bäst betalda och här är den bäst betalda kvinnan Ingrid Jonasson på Ica med 5,5 miljoner kronor, enligt Resumé.
Problematiska skillnader
Lönenivåerna bland de granskade ligger på mellan en och drygt tolv miljoner kronor per år.
– Det är väldigt mycket status och prestige i pr- o reklambranschen. Det yttrar sig i löneläget, säger Amanda Mogensen.
Thorbjörn Larsson på DN tjänade drygt tolv miljoner kronor förra året. Hur ser du på att hans arbete värderas ungefär 50 gånger så högt som en undersköterskas?
– Personligen tycker jag att den typen av löneskillnader är väldigt problematiska i ett samhälle. För stora gap är aldrig bra. Framför allt inte bra när klyftorna handlar om en maktsituation. Har man en högt uppsatt position i politisk organisation eller på en tidning där man har utrymme påverka politiskt, då är det viktigt man fortfarande vet hur det är inte ha den makten och det ekonomiska utrymmet.
Amanda Mogensen menar att de jämförelsevis låga löner som förekommer inom till exempel vård- och omsorg är ett uttryck för att inte samhället värderar dessa yrken högre. Den låga statusen beror i sin tur på att det är kvinnorna som gör jobbet. I reklambranschen är det tvärtom, menar hon.
– Lönerna är höga för att det är väldigt mycket män i den branschen.
Hon påpekar att fackförbunden har stor betydelse för att ojämlika löner inte ska bli den enskilda kvinnans problem, men att arbetsmarknadens parter inte klarar att lösa problemet själva.
– Därför menar Feministiskt Initiativ att staten bör gå in eftersom det rör sig om diskriminering. Jag kan inte tolka att de här siffrorna i reklambranschen skulle vara uttryck för något annat än diskriminering.
