Regeringen har beslutat att skriva av hela Sveriges fordran på Togo och Demokratiska Republiken Kongo.

Det innebär att Togos skuld på motsvarande cirka 58 miljoner och Demokratiska Republiken Kongos skuld på motsvarande cirka 980 miljoner kronor till Sverige skrivs av.

Skuldavskrivningarna är en del av det så kallade HIPC-initiativet (Heavily Indebted Poor Countries) som syftar till att nå hållbara skuldnivåer i de fattigaste och mest skuldtyngda länderna. Togo och Demokratiska Republiken Kongo har gått igenom hela initiativet och därmed kvalificerat sig för full skuldavskrivning.

Beslutet om skuldlättnad är baserat på multilaterala överenskommelser i Parisklubben, skriver Finansdepartementet. Parisklubben är en informell sammanslutning av offentliga fordringsägare från nitton länder.

Starka reaktioner

Beslutet har mött starka reaktioner, eftersom alliansregeringen samtidigt beslutat att dra av den summan från Sveriges bistånd. Detta har fått exempelvis Bo Forsberg, generalsekreterare i Diakonia, att tala om ”kreativ bokföring”.

”Regeringen har tagit den ursprungliga skulden, räknat upp den till dagens värde samt lagt på ränta för de år som skulden inte betalats tillbaka.”

På så sätt uppstår en mellanskillnad mellan vad som faktiskt efterskänkts till länderna, och den miljard som regeringen minskat biståndet med. Den mellanskillnaden, det vill säga cirka 900 miljoner kronor, går istället till Finansdepartementet.

”Vi på Diakonia anser att det är direkt omoraliskt. Det här sättet att räkna innebär att den svenska skuldavskrivningen stärker den svenska istället för den kongolesiska statsbudgeten. Sverige och de svenska företagen går skadelösa, men de fattiga som får del av de svenska biståndsinsatserna förlorar nästan en miljard kronor”, skriver Bo Forsberg.