Utöver de högre kostnaderna anser Sverige att prioriteringarna är för traditionella, med bland annat en stor andel fortsatt stöd till jordbruket. På måndag 18 juli inleds diskussioner om förslaget, i Bryssel.
Den 29 juni presenterade kommissionen sitt förslag om EU:s långtidsbudget för åren 2014-2020. Budgeten, eller den så kallade fleråriga budgetramen, definierar EU:s långsiktiga politiska prioriteringar och bestämmer ett tak för hur mycket som får spenderas varje år på respektive prioritet.
Kommissionens förslag innebär en ökning med cirka sju procent jämfört med innevarande långtidsbudget. Siffran oroar bland annat Sverige som dels tycker att nivån är alldeles för hög, dels att prioriteringarna är för traditionsenliga med bland annat mycket fortsatt stöd till jordbruket.
Forskning mot jordbruk?
- Det är positivt att kommissionen föreslår ökningar inom forskning, infrastruktur, rättsligt samarbete och utrikespolitik. Men dessa satsningar måste finansieras av motsvarande minskningar inom jordbruks- och regionalpolitiken. Inte genom en svällande EU-budget, säger EU-minister Birgitta Ohlsson i ett pressmeddelande.
Hon anser att budgetförslaget är baserat på ålderstigna behov. Birgitta Ohlsson ser dystert på förhandlingarna som kommer att följa på förslaget och tror att de blir ytterst komplicerade.
Sveriges rabatt ifrågasatt
Ytterligare en uppgift som skärper Birgitta Ohlssons oro över budgetförslaget är att kommissionen föreslår en neddragning av den svenska rabatten på EU-avgiften, som idag uppgår till 5,5 mdr kr/år.
Generellt betalar större och rikare länder mer än mindre och fattigare länder. Trots nuvarande ”rabatt” är Sverige den tredje största nettobetalaren sett till befolkningsstorlek, efter Nederländerna och Belgien.
Tyskland, Italien och Frankrike är de största nettobetalarna, det vill säga de betalar mer i avgift till EU än vad de får tillbaka i form av stöd och bidrag.
Om förslaget förverkligas kommer den svenska EU-avgiften öka kraftigt. Eftersom förslaget inte innehåller några nedskärningar av jordbruks- och regionalpolitiken, är Sveriges linje att arbeta emot en höjd EU-avgift.
”EU ska vara förebild”
Grekland, Polen och Portugal är de största nettomottagarna. Det innebär att de får tillbaka mer i form av stöd och bidrag än vad de betalar i avgift till EU. Även i förhållande till befolkningsstorlek är Grekland och Portugal de största nettomottagarna.
Nuvarande stödpaket till Grekland är villkorat med att landet genomför ett reformprogram för att skapa likviditet i banksektorn, minska underskottet i statsbudgeten och öka konkurrenskraften.
- När Europa är i kris måste EU rätta munnen efter matsäcken. Unionen måste vara en förebild för de medlemsländer som nu genomför stora besparingar och reformer, säger EU-minister Birgitta Ohlsson.
Vid diskussionerna som inleds på måndag deltar inte ministern, Birgitta Ohlsson, utan Sverige företräds av statssekreterare Oscar Wåglund-Söderström.
