Det blev en man. Igen. För hittills har bara tolv av de etthundrasju nobelpristagarna i litteratur varit kvinnor.

Men vi kan trösta oss med att Tomas Tranströmer inte bara är svensk, hans diktining är också antipatriarkal. Det menar Lisbeth Larsson, genusspecialiserad professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet.

– Jag är väldigt glad för att Tomas Tranströmer fick priset. Ur feministiskt perspektiv måste jag ju beklaga statistiken. Och det saknas inte kvinnor som är goda kandidater, som Margaret Atwood och Christa Wolf.

– Men Tranströmer är en av mina favoriter och han är väldigt antipatriarkal. Så om man inte bara räknar är det ändå ett glädjande val. En kvinnas författarskap kan ju också vara patriarkalt. Men Tranströmer är ingen centrumdiktare, han rör sig i utkanterna, där finns det liv för honom. Han skildrar alltid undantagen. Men det är ju tragiskt att räkneekvationen aldrig förändras.