Upp- och nedgångar i barnafödandet brukar avlösa varandra och flera studier har visat att barnafödandet hänger nära ihop med kvinnors yrkesarbete. Att allt fler kvinnor började yrkesarbeta under 1960- och 1970-talen är en del av förklaringen till 1970-talets minskade barnafödande. Även invandring har visat sig påverka barnafödandet. Sett till hela grupper har utrikes födda kvinnor fött något fler barn än svenskfödda. Men vad är förklaringen till att fler i Sverige idag skaffar sig ett tredje barn?

Statistiska centralbyrån har undersökt en mängd faktorer för att analysera eventuella likheter mellan kvinnor som nu föder ett tredje barn. Resultatet redovisar de i en ny rapport. SCB har sett till ålder, födelseland, utbildningsnivå, sysselsättning, disponibel inkomstnivå, familjesituation och bostadsstorlek. Slutsatsen är att de flesta av de faktorerna inte spelar någon större roll. Det som är gemensamt för flertalet av dem som skaffar ett tredje barn är att de bor i områden där det bor flera andra som har många barn.

”Grannskapseffekt”?

En möjlig tolkning av sambandet hög barntäthet och hög tredjebarnsfruktsamhet, skriver SCB i rapporten, är existensen av grannskapseffekter – att man påverkats av dem i närområdet i beslutet att skaffa ett tredje barn.

Men det finns några som har en ökad benägenhet att skaffa ett tredje barn trots att de bor i områden med färre barn. Det är framför allt tvåbarnsmammor som bor i bostadsrätter i storstäderna. Över huvud taget är det fler högutbildade med hög inkomst bland dem som skaffar ett tredje barn idag.

SCB menar dock att ekonomiska och boendemässiga orsaker inte ensamt kan förklara att fler nu skaffar ett tredje barn. Före 1990-talet var det ovanligare att de som bodde i storstäder och förorter födde ett tredje barn, men idag är det tvärtom vanligare i storstäderna än i andra städer och kommuner. SCB menar därför att en rimlig förklaring är att det helt enkelt är – en ny trend!

Källa: SCB