På torsdag är det återigen för den feministiska filmfestivalen LadyBug i Göteborg. FemPers slog en signal till producenten Aase Högfeldt för att höra vad hon bjuder på i år.
För tredje året i ordningen går filmfestivalen LadyBug av stapeln på biograf Roy i Göteborg. I takt med att festivalen blivit mer välkänd har programmet utvidgats och det första årets enda dag har nu blivit två.
– Ja, nu börjar det komma uppmuntran och hejarop och vi märker att folk vet vad vi gör. I år har vi ett fullstpäckat program med massor av kortfilmer som verkligen är spännande. Vi har bland besök av Christina Herrström och regissörer med filmer från Australien och Turkiet. Dessutom kommer vi bjuda på musikteater, samtal och poesi.
Varför startade ni LadyBug?
– Vi ville slå ett slag för jämställdhet, rättvisa och miljö. Jag fick en tanke att göra det via film och kultur. Det slog mig en gång för några år sedan när den stora festivalen pågick och tidningarna skrev ”i år är det kvinnornas festival” och då var fördelningen 80-20 till männens fördel. Och så var det guldbaggegalan och där såg det likadant ut. Då satte jag mig upp i sängen och tänkte: jag ska göra min egen festival där fördelningen ska var 80-20 åt andra hållet. Och den ska heta LadyBug – dambaggen…
Vad händer när ni vänder på siffrorna?
– Det som är intressant med 80-20 är att det inte utesluter någon. Det går att göra en festival med 100 % kvinnor och det är också bra, men jag tycker om 80-20, för det är viktigt att vi har varandra och får utbyte av varandra. Det viktiga är att vi har en bra grej, det vi gör ska vara bra. Och genom att ta den där fördelningen som finns i den övriga filmvärden och vända på det får vi ögonen på det förhållandet. Varför är det så? Och om vi kan göra något bra när vi vänder på det, kanske det går att ändra på den där siffran.
Vad vill ni att publiken ska få med sig?
– Publiken får en riktigt trevlig kulturupplevelse och inspiration. Men förhoppningsvis får de också med sig en djupare tanke. Det går ju inte att rädda hela världen och vi vill absolut inte skriva någon något på näsan. Men kanske kan det här lilla nedslaget göra att publiken får med sig något positivt och nytt. Och det kan bidra till att göra världen till en bättre plats.