Karin Jansson, frilansande journalist i Borlänge, blev inte glad när hon såg tävlingen.

– Jag följer Driv eget, en av sponsorerna, på Facebook. När jag såg tävlingen så kändes det spontant som Luciatävlingarna i mellanstadiet.

– Det jag älskar med att vara egen företagare är möjligheten att utforma min vardag och ta ut riktningen för mitt liv. Det är som ett eget rum där jag kan bedömas efter mina prestationer och i viss mån även min förmåga att sälja. Jag ställer inte upp på att jag som kvinna och företagare även måste vara vacker, och en god representant för alla kvinnor.

I mars 2011 fick Tillväxtverket i uppdrag att “samordna och genomföra en del i ett fyraårigt program för att främja kvinnors företagande”. Tävlingen Beautiful Business Award ingår i detta uppdrag.

Ur regeringsförklaringen:

”Arbetsmarknaden är på global nivå i hög grad styrd av såväl könsstereotyper som maktstrukturer som hindrar flickors och kvinnors, pojkars och mäns möjligheter att själv fritt välja utbildning och därmed arbete. Centrala frågor för att åstadkomma förändring mot en mer jämställd arbetsmarknad är att motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden, att verka för jämställt deltagande i […] samt att främja jämställda villkor för entreprenörskap.”

På Tillväxtverket är Gunilla Thorstensson programansvarig för Främja kvinnors företagande, och projektledare för Beautiful Business Award.

Tävlingen, som är inne på sitt femte år, är till för kvinnor som driver företag och som är förebilder menar Thorstensson. Vinnaren blir Årets företagerska.

Varför heter tävlingen “Beautiful business”?

– Det är vackert att vara förebild och vackert att göra affärer – det är en hyllning till företagandet. Kvinnor är, som i alla delar av vårt vårt samhälle, osynliggjorda som företagare. Därför är det viktigt att lyfta fram de som finns, och tävlingen är medel för det.

Måste kvinnor vara förebilder? Räcker det inte med att vara företagare?

– Kvinnor behöver kvinnor att identifiera sig med. Det främjar företagandet.

Skulle en tävling för män kunna heta samma sak?

– Ja, det tror jag. Men det behövs inte. Män syns i media och lyfts fram ändå.

Vad vill ni säga till de kvinnor som känner sig förolämpade eftersom de vill bli tagna på allvar för sitt företagande utan att det kopplas till skönhet och utseende?

– Ja, det har vi hört förr. Men ibland måste vi ladda om saker och ting.

– jag kan förstå att de tänker så, men det är vackert att vara företagare och vara förebild. Det kan också gälla män, men de behöver inte en sån här tävling, de har tävlingar ändå.

Det låter förminskande?

– Nej, det tycker jag inte. Det kan gälla män lika väl, men nu gör det inte det eftersom de inte behöver tävlingen. De syns och hyllas ändå hela tiden.

Fler frågor vill inte Gunilla Thorstensson svara på, utan hon hänvisar till PwC, som hon säger är huvudsponsorer.

Gabriella Hermansson är projektledare på PwC.

Hon säger att tävlingens namn har bakgrund i dess kärnvärden.

– Hållbara affärer, både etiskt och miljömässigt, det är vackra och snygga affärer.

Varför använder ni ordet Företagerska?

– Ja, vi tyckte att det var ganska bra. Man kan tänka sig årets entreprenör, årets affärsutvecklare, det finns olika alternativ men vi valde det.

Finns det verkligen någon som kallar sig för “företagerska”? Varför valde ni det, och inte “företagare”, som de flesta kallar sig?

– Jag tror att ordet faktiskt finns, att det används, sen kan inte jag svara på i hur hur stor utsträckning.

Vad säger du till de som känner sig obekväma med namnet på evenemanget, och med ordet “företagerska”?

– Personligen har jag inte fått den typen av reaktioner – om man läser kriterierna så tror jag att man skulle känna sig bättre till mods med namnet på tävlingen.

Men ska det krävas att man ska behöva läsa kriterierna, är det inte bättre att ha ett namn som folk inte associerar till exempelvis en skönhetstävling?

Den frågan vill inte Gabriella Hermansson svara på. Hon ber istället att få resterande frågor mailade till sig. Följande del av intervjun är alltså via mail.

Gabriella Hermansson tror, liksom Gunilla på Tillväxtverket, att en tävling för män skulle kunna heta samma sak.

– Namnet Beautiful Business utgår från affärsmannaskapet, inte jämställdhetsaspekten.

Hur går urvalsprocessen till, och hur ser kriterierna ut?

– Vem som helst kan nominera en duktig företagare. De som har nominerats kan
sedan skicka in ett tävlingsbidrag. Kriterierna är hållbarhet, nytänkade
och tillväxtpotential och framgår av tävlingens hemsida under hela
processen.

Varför måste kvinnor vara förebilder?

– Svensk ekonomi och dess långsiktiga tillväxt och konkurrenskraft är beroende av nyföretagande och entreprenörer. Vi letar alla efter förebilder och en viktig målgrupp är kvinnors företagande där vi ser att den här tävlingen kan fungera som inspiration.

Hur bedömer ni om en person är en förebild?

– Det är människor runt om i Sverige som i år har nominerat förebilder till tävlingen, inte vi. Juryns arbete är sedan att utifrån tävlingskriterierna utse vinnaren i respektive tävlingskategori.

Egna företagaren Karin Jansson delar inte Gabriella Hermanssons och Gunilla Thorstenssons åsikt om tävlingens namn.

– Det spelar ingen roll hur mycket de skriver att det inte handlar om utseende. Jag tror inte att de hade döpt en tävling för män till samma sak.

Under hösten har debattens vågor gått höga kring frågan om varför kvinnor i offentligheten alltid måste vara förebilder. Bland andra har Quetzala Blanco, nöjesreporter och bloggare på Nyheter24 och Isabella Löwengrip, entreprenör och bloggare, ställts mot varandra. Blanco skriver i sin blogg om när hon mår dåligt, att hon provar narkotika och hur hennes hjärtesorg påverkar hennes liv. Löwengrip å sin sida tycker att Blanco gör fel, eftersom “unga tjejer” läser bloggen. Löwengrip fokuserar istället på positiva saker i sin blogg.

Isabella Löwengrip är en av tävligens jurymedlemmar, tillsammans med bland andra tidigare näringsministern Maud Olofsson. Finalen går av stapeln den 24:e januari i Stockholm.