Sedan 1998 har norska par haft möjlighet att använda sig av ett bidrag som liknar vårt svenska vårdnadsbidrag. Bidraget infördes för att skapa en större flexibilitet i barnomsorgen och för att ge föräldrar mer tid att vara tillsammans med sina barn.

Till en början bestod det norska vårdnadsbidraget av samma summa pengar som en plats i den offentliga barnomsorgen, men summan har inte ökat i samma takt som storleken på barnomsorgspengen. Bidraget får användas antingen av föräldrarna eller en utomstående person tar hand om barnet. Men de allra flesta föräldrar som hittills tagit ut bidraget har valt att själva stanna hemma med sina barn.

Fyller glapp

– Många föräldrar har använt vårdnadsbidraget i glappet mellan att föräldraförsäkringen tagit slut och barnomsorgsplats ordnats, berättar Jennifer Holland som är doktorand i sociologi vid University of Wisconsin-Madison och knuten till Linnaeus Center on Social Policy and Family Dynamics in Europe på Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Jennifer Hollands studie som gjorts i samarbete med norska Statistisk sentralbyrå visar också att de föräldrar som tar ut bidraget under kort tid kommer från alla typer av socioekonomiska förhållanden. Men det är framförallt par som har en låg gemensam inkomst som väljer att ta ut bidraget alla de 24 månader som är möjliga.

– Bidraget är inte stort nog att kompensera för den förlorade inkomsten. Men för par med låg inkomst kan bidraget ändå vara en stor andel av de gemensamma inkomsterna, berättar Jennifer Holland.

Den förälder som tar ut bidraget för att stanna hemma med barnet, oftast kvinnan, blir ekonomiskt beroende av sin partner eftersom hon inte arbetar, konstaterar Jennifer Holland.

Tidigare bröllop

Äktenskap skulle kunna vara en väg för att kompensera det ekonomiska underläget, men enligt Jennifer Hollands undersökning har inte vårdnadsbidraget påverkat de norska äktenskapen särskilt mycket. Det har också visat sig att en stor andel av de par som valde att ta ut bidraget under många månader, var gifta redan när barnet föddes.

– Det har inte blivit fler som gift sig på grund av vårdnadsbidraget. Däremot har vissa par gift sig tidigare än de skulle ha gjort annars, säger Jennifer Holland.

Enligt studien har äktenskapen inte minskat i samma takt som intresset för det norska vårdnadsbidraget minskat. Kulmen för bidraget nåddes 2003 då nära 75 procent av föräldraparen tog ut vårdnadsbidrag under någon period, men sedan dess har bidragets popularitet minskat drastiskt. Under samma tid fanns också ett skriande behov av barnomsorgsplatser i Norge.

– Nedgången sedan dess hänger troligen ihop med att antalet barnomsorgsplatser i Norge blivit dramatiskt många fler sedan bidraget infördes, säger Jennifer Holland.

Inte längre ekonomisk fråga

En slutsats hon drar är att äktenskap snarare är en känslomässig markering, än en ekonomisk försäkring. Bland annat för att äktenskap inte längre är nödvändigt för den ekonomiska tryggheten.

– Jag tror många känner sig trygga med att de får stöd från staten om de får ekonomiska problem. Drivkrafterna till äktenskap har ändrats och det är intressant att försöka förstå vad det är som gör att de flesta människor ändå väljer att gifta sig, säger Jennifer Holland.