Thomas Dennerby har just kommit in till pressrummet efter att ha mottagit en glas-sko som hyllning till damlandslagets framgångar.

Feministiskt Perspektiv passar på att prata lite med honom om känslan efter den tid som gått sedan Sverige slog ut Frankrike i sommarens VM-slutspel i Tyskland som slutade med en efterlängtad bronsmedalj.

– Många hyllar med rätta VM-bronset men menar samtidigt att vi aldrig varit bättre. Jag vill inte på något sätt förminska det som tjejerna åstadkommit men vi får inte sätta oss ner och vara nöjda, säger Dennerby.

Han uttrycker själv att formen i laget var mycket bättre under 2009 än vad den är i dag.

– Vi har en bit kvar dit. Jag ser mycket fram mot nästa stora arrangemang och vi kommer inte att åka dit och nöja oss med någon medel-prestation.

Är det någon skillnad i inställning inför stora mästerskap om du jämför det amerikanska landslaget med det svenska?

– Ja, visst finns det skillnader. Men jag tror inte att det spelar in sådär jättemycket. Svenskar är lite mer försiktiga och det kan ju ha sina nackdelar ibland, men å andra sidan om man går in med för mycket vi-ska-vinna-mentalitet så kan det också sätta för stor press på spelarna. Det är både och. Men denna gång knep vi ett brons och vi är oerhört stolta över det, säger Thomas Dennerby.

Bara att garva

Hur ser du på de kommentarer som fälls från män inom mediebranschen som klankar ner på damfotbollen?

– Jag tror att media på något vis är väl medvetna om vilka personer som inte är tillräckligt insatta. Ibland när man vill ha en rubrik så ger dessa personer utrymme, säger han och berättar att nära vänner till honom som inte alltid följer damfotbollen har sagt att de verkligen är imponerade över vilken fantastiskt bra fotboll och vilken hög nivå det är.

– Jag lyssnar mer på dem och ta till mig det. Jag skrattar lite grann åt floskler som ”minska planen, bollen, målet eller spela med kjol”. Dessa korkade kommentarer ploppar ju upp emellanåt.

Thomas Dennerby anser att hela samhället i dag är uppbyggt på en massa tyckare. Att det räcker med att starta en blogg eller skriva några skarpa tweets för att mediedebatten ska ta fart. Sedan är det inga problem att kalla sig för exceptionell proffstyckare.

– Journalister intervjuar journalister om varandras åsikter. Någon läser någons tweet och skriver om det. Det blir en liten klick av människor som på något vänster… ja vad ska man säga? Någon skriver en utstötande artikel och sedan kan det debatteras i flera dagar. För min egen del, och jag tror att jag pratar för tjejerna också så är det ingen som bryr sig om det. Man bara garvar helt enkelt.

Önskar all lycka

Avslutningsvis talar vi lite om Pia Sundhage som efter avslutad karriär som förbundskapten för det amerikanska damlandslaget har sagt att hon kommer att återvända hem till Sverige.

Tror du att hennes fortsatta funktion kommer att ha med damfotboll att göra?

– Jag vet faktiskt inte. Pia är en helt underbar person och en otroligt duktig fotbollstränare. Jag är själv väldigt god vän med henne. Blir hon svensk förbundskapten när jag slutar så kommer jag att önska henne all lycka som bara går i världen. Blir hon inte det kommer jag att önska henna all lycka i alla fall. Sådana är jobb är ju tidsbegränsade. Det enda jag brinner för är tjejerna och svensk fotboll och sedan vem som sitter på min post är mindre intressant för mig. Jag är liten bricka i det stora spelet. Så ser jag på det.