54 bilder på män. 22 bilder på kvinnor.
Resultatet är minst sagt bedrövligt. Efter att ha bläddrat igenom dessa tidningar behöver läsaren påminnas om att hälften av jordens befolkning är kvinnor. Inte 25 procent.
Den 19 maj är det lika många män som kvinnor på bild i DN:s sportbilaga, fyra stycken och den 23 maj är det fler kvinnor än män på bild, tio mot åtta stycken. Låt oss titta närmare på dessa dagar.
Det finns en tydlig anledning till att det är fler kvinnor än män på bild den 23:e maj. DN ägnar ett uppslag åt franska öppna mästerskapen i tennis. Stor artikel med favoriten på herrsidan, Novak Djokovic. Stor bild, mindre bild och faktaruta. Under den artikeln får sedan damtävlingen plats. En artikel och tio små bilder på de som har störst chanser att vinna. Ytmässigt skulle texten och bilderna om damtävlingen få plats fyra gånger i texten och bilderna om Novak Djokovic.
Kvinnor - fokus på kön
Den 19:e maj har delar av tidningen försökt sig på att lyfta upp kvinnor inom motorsporten. Detta gör de genom att skriva om sexuella trakasserier mot kvinnliga rallyförare på förstasidans artikel. Numrets andra stora artikel, helsida med bild på kvinnor, handlar om en gokarttävling bara för kvinnor, anordnad av motorcykelstjärnan Annie Seel.
När kvinnor får lika mycket utrymme som männen, och plats på första sidan, handlar det alltså om kön i första hand. Inte idrott. För att det ska vara 50/50 mellan män och kvinnor på bild krävs det alltså att tidningen ägnar extra kraft åt kvinnor, och vinklar det på könet.
Tidningen den 19:e maj sticker ut på flera sätt. Men. Ska vi se något positivt stiga ur denna diskriminerande sörja är det att det faktiskt går att göra något åt det. Den dag som tidningen aktivt ägnat sig åt att skriva om kvinnor, och sätta fokus på jämställdhet inom idrottsvärlden, är det lika många bilder på män som kvinnor och en kvinna är på framsidan av tidningen. Det går alltså.
Endast en kvinnlig journalist
Under den här veckan har endast en kvinna skrivit för DN sporten. Lisa Edwinsson. Hon skriver om de flesta sporter; där tycks ingen åtskillnad göras. Men två saker bör noteras. Hon skriver endast rena artikeltexter ingen krönika eller kommenterande text. Det andra som bör noteras är att DN har fler texter signerade TT än texter signerade en kvinna.
Numerär jämställdhet handlar mindre om att “släppa fram kvinnor” och för dem att “göra sig hörd”. Det handlar mer om att på ett tidigare stadium se vad du som redaktör och reporter gör. Du väljer bort kvinnorna. Du väljer män. Om detta är försvarbart ur alla tänkbara perspektiv och vinklar: visst, då får det vara så just den dagen. Men sju dagar av åtta utan en kvinna på framsidan av tidningen är inte ett sammanträffande. Två dagar av åtta utan en bild på en kvinna är inte ett sammanträffande. Det är ett mönster. Och det är människor som skapar mönstret. Frågan är; vad gör du åt det?
Som Feministiskt perspektiv tidigare skrivit genomför Gunilla Hultén, forskare vid JMK, just nu en mångfaldsgranskning av Dagens Nyheters webbupplaga. Första resultatet släpps på måndag. Mer om det kan du läsa här.