Lagen om minst 40 procent kvinnor i norska bolagsstyrelser kom år 2003. Ett av mörkertalen för att utreda lagens effekter att ett flertal bolag har ändrat företagsform, efter lagändringen. De har övergått från aktiebolag till andra företagsformer som handelsbolag eller enskilda firmor, för att kringgå lagen om könskvotering.

Bortsett från det och andra eventuella kryphål konstaterar forskarna Hilde Björkhaug, Agnes Bolsö och Siri Öyslebö* Sörensen att lagen har haft positiva effekter.

-Låt oss, till att börja med, konstatera att lagen skapar större rättvisa, skriver forskarna i sammanfattningen av forskningsprojektet ”Power and privilege, meaning and management – Gender in the boardroom”.

Gott nog

I en demokratisk stat som Norge tycker de att den nyvunna utökade rättvisan är tillräckligt skäl för att behålla och möjligen utveckla lagen.

Bland övriga forskningresultat från projektet konstateras att kvaliteten på styrelsearbetet har höjts. Styrelserna får mer formen av ett kollegium när båda könen är representerade, i större utsträckning. Forskarna har svårt att peka på specifika situationer eller frågor som påverkas av könsmixen, ändå är de inblandade överens om att den har betydelse för uppträdandet i styrelserummet. En påfrestande ”grabbighet” har minskat och styrelserummen utgör i dag en bättre arbetsmiljö.

Med den minskade ”grabbigheten” uttalar forskarna även att rekryteringsbasen har breddats.

Valberedningarna har underförstått fått mandat att söka utanför den grupp som i Norge kallas ”gutteklubben” (grabbgänget, i affärskretsar även tiotaggarna). Däremot hittar de tre forskarna inte resultat som talar om förekomsten av så kallade kvinnliga värderingar som socialt ansvar eller hänsyn till miljön i de nya styrelserna.

Affärerna överordnade

-Kvinnor och män är både lika och olika, refererar forskarna från sina informanter, och fortsätter:

-Beträffande affärsmässighet är kvinnor och män i detta segment överens. Marknadshänsyn, aktieägarnas förväntningar och gängse företagsekonomiska hänsyn är det som är överordnat både styrelseordförande och styrelsemedlemmar, oavsett kön.

I detta sammanhang gör forskarna ett tillägg om att dessa kvinnor och män har likartade bakgrunder och värderingar och har dessutom gått samma skolor.

– De förvaltar helt enkelt ett gemensamt tankegods inom ett specifikt skikt av aktörer inom näringslivet.

Innan lagen om kvotering infördes i Norge betonade många av förespråkarna att mer jämställda styrelser skulle medföra ökad lönsamhet. Forskarna i detta projekt är noggranna med att betona att ökad lönsamheten inte har kunnat beläggas i deras undersökning.

* Hilde Björkhaug är seniorforskare vid Norsk senter for bygdeforsking. Agnes Bolsö är första amanuens vid Instituet för tvärvetenskapliga kulturstudier (NTNU), Siri Öyslebö Sörensen är stipendiat vid NTNU.