Tiden efter domen mot fyra tidigare soldater i regeringsarmén för massakern vid Dos Erres har präglats av hotelser och trakasserier mot människorättsförsvarare.

Fyra av de experter från Guatemalan Forensic Anthropology Foundation, FAFG, som medverkade i utredningen av massakern vid Dos Erres, vittnade i rättegången. Resultatet blev att fyra tidigare medlemmar i Guatemalas armé dömdes till över 6 000 års fängelse var. Det råder ingen tvekan om att mordhoten är en konsekvens av kriminalantropologernas insatser i detta och liknande fall.

Med avsikt att tysta

Under rättegången i slutet av juli pekades flera personer ut som delansvariga för massakern genom sin position i befälsordningen inom armén. Bland de namngivna som också riskerar att straffas finns Eduardo Arévalo Lacs, som var försvarschef när massakern begicks 1982, och José Efraín Ríos Montt, dåvarande president, samt Pedro Pimentel Ríos, som utlämnades från USA i juli och redan sitter fängslad i väntan på rättegång.

Två dagar efter att domen föll stack någon en kniv i ett av bakdäcken på en av kriminalantroplogernas bil, när han stannade vid ett rödljus. Ytterligare fyra dagar senare upptäckte hans syster hotbrevet i sin brevlåda. Där tas incidenten med bilen upp som ett mordförsök, och dödshotet riktas inte bara mot de fyra rättsantropologerna utan även deras familjer.

Mordförsök.

Utdrag ur hotbrevet, fritt översatt:

”…När du minst anar det kommer du att dö.

Jävla revolutionärer, ert DNA kommer inte

att vara värt någonting

Era FAMILJER KOMMER ATT BETALA SEDAN är det er tur era

jävlar. Stämningar kommer inte att fungera…”

Nu kräver FAFG att händelserna utreds, att de ansvariga ställs till svars, och att de hotade kriminalantropologerna och deras familjer erbjuds beskydd.

Impunity Watch, som följer rättsprocesserna i Guatemala, ser dödshotet mot FAFG som en ren vendetta för deras arbete med att sätta stopp för straffriheten för massakrerna i Guatemala.
Samtidigt väntar fler rättegångar, så en uppenbar avsikt är enligt Impunity Watch att avskräcka försvarare av mänskliga rättigheter från att över huvud taget driva den typen av mål:

– Det avslöjar inte bara att statens bakomliggande maktstrukturer lever vidare, utan även deras beredskap och förmåga att hindra och skada alla ansträngningar, institutioner eller personer som jobbar för att blottlägga det straffrättsliga ansvaret för dessa illdåd.

Hämnd med särskilda konsekvenser för kvinnor

Våren 2010 bröts för första gången tystnaden om det utbredda sexuella våldet under och efter den väpnade konflikten i Guatemala. Nu befarar Wilson de los Reyes Aragón att försöken till upprättelse ska kvävas i sin linda. Han är koordinatör för Guatemala på Impunity Watch.

Som exempel nämner han fallet el Jute. 2009 dömdes överste Marco Antonio Sanchez Samayoa and tre andra som stod under militärt befäl, till 53 års fängelse för åtta familjemedlemmars påtvingade försvinnanden från byn El Jute 1981.

Det sexuella våld som användes i samband med den massakern har nu utretts och en stämningsansökan har just lämnats in till åklagarmyndigheten. Målet är att ställa de högsta befälen till svars, men vittnen hotas och flera har redan hoppat av utfrågningarna. Den 12 september planeras en offentlig utfrågning för att utreda och motverka hotelserna. Det beskydd som erbjuds vittnen är svagt och det politiska läget är kärvt, enligt Wilson de los Reyes Aragón.

– Det är först nu som man börjat lägga fram klagomål och kräva ersättning för de här brotten. De processerna riskerar att fastna, med risk inte bara för resultaten utan även för offren och deras familjer, för eventuella vedergällningar från förövarna, säger han.

Hinder mot rättvisa

Patriotpartiet som samlar militär från tiden av inbördeskrig leder opinionsmätningar inför både parlaments- och presidentval. Den främsta utmanaren, Sandra Torres, representerar nu regerande center-vänster-partiet och är gift med sittande president. Men hon får inte ställa upp i valet den 11 september och även om det regerande partiet brister i många avseenden, har det visat engagemang för mänskliga rättigheter.

– De alternativ som finns kvar står alla nära den ”hårda” högern under den väpnade konflikten, vilket gör utsikterna för rättvisa och att kunna fastställa sanningen om det förflutna väldigt komplicerade, säger Wilson de los Reyes Aragón.

Ett av Patriotpartiets förslag är att konstitutionen ska förändras för att möjliggöra hårdare tag mot brottsligheten. Den stora farhågan är att förändringarna ska försvaga de konstitutionella rättigheterna och sätta stopp för fortsatta framsteg i kampen mot straffrihet för alla de övergrepp som begicks under inbördeskriget.