I dag skulle 5 600 medlemmar i fackförbundet Handels ha gått ut i strejk. Men efter långa förhandlingar meddelade Handels och motparten Svensk Handel på torsdagskvällen att de träffat ett nytt avtal för butiks- och lageranställda.

Avtalet löper på 12 månader och ger löneökningar på 710 kronor för butiksanställda och 665 kronor för lageranställda.

För anställda i detaljhandeln hade Handels krävt 860 kronor plus 100 kronor i jämställdhetspott. Av jämställdhetspotten blev det ungefär 70 kronor kvar i det nya avtalet, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström till Feministiskt Perspektiv.

På vilket sätt är ni nöjda med avtalet ur ett jämställdhetsperspektiv?

– Det finns flera komponenter. 1: Vi har fått in skrivningar om att man ska verka för heltidsanställningar. 2: Vi har reglerat att man inte får stapla visstidsanställningar på varandra, oftast är det kvinnor som har sådana anställningar. 3: Jämställdhetspotterna. Sammantaget har avtalet en tydlig jämställdhetsprofil, säger Lars-Anders Häggström.

Innebär avtalet att klyftorna mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper kommer att minska?

– Vi hoppas det. Vi har fått igenom jämställdhetspotten, så vi utgår från det. Men det kan man ju först se i efterhand.

Förutom höjda lönenivåer innebär avtalet att visstidsanställda ska ha rätt till tillsvidareanställningar efter ett år hos samma arbetsgivare – en fråga som vid sidan av jämställdhetspotter varit central för Handels – samt skärpta krav på fackligt inflytande när arbetsgivaren anlitar bemanningsföretag.

En del av avtalet som både Handels och Svensk Handel säger sig vara nöjda med är införandet av yrkespraktik för ungdomar upp till 20 år för 75 procent av ingångslönen.

Lenita Granlund.

Handels var först ut i avtalsrörelsen att försöka driva igenom de omdiskuterade jämställdhetspotterna. Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, har tidigare sagt att vad Handels når för resultat i förhandlingarna kommer att bli avgörande för de andra fackförbunden i LO-samordningen.

Jämställdhetspotterna, som är centrala för både Handels och Kommunal, är inte populära i näringslivet. Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, sade nyligen till Kommunalarbetaren att industriarbetare har mer kvalificerade arbetsuppgifter än anställda i exempelvis handeln, och att jämställdhetspotterna är ”en låglönesatsning som hotar industrins framtid i Sverige”. Lösningen för mer jämställda löner, enligt Ågren, är att kvinnorna byter jobb.

Lenita Granlund anser att uttalandet är oerhört frustrerande.

– Svenskt Näringslivs lösning är att kvinnor byter jobb från vård och handel till industri. Det är lika bra att de säger som det är: de tycker inte att kvinnodominerade branscher är värda löneökningar. De vill inte ha ett jämställt samhälle! Man kan undra vem som ska jobba inom vården och handeln, är det industrigubbarna? säger hon i en intervju med Feministiskt Perspektiv, som genomfördes innan Handels avtal var klart.

Strejkvarsel mot privata vårdbolag

Samtidigt som förhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel pågick som intensivast, lade Hotell- och restaurangfacket (HRF) på torsdagen fram sina avtalskrav. Kraven på 960 kronor mer i månadslön är i enlighet med LO-samordningen och inkluderar en jämställdhetspott på 100 kronor. Förbundet ställer också krav på ökad anställningstrygghet.

Dessutom varslade Kommunal i tisdags om konflikt för privatanställda personliga assistenter. Av dem som jobbar inom yrket är 70 procent kvinnor och den genomsnittliga månadslönen är 19 500 kronor. Varslet gäller tre vårdbolag som tillsammans har 15 300 anställda. Om ingen överenskommelse nåtts innan den 20 april bryter konflikten ut i form av en nyanställningsblockad. Även här ligger lönekraven i nivå med LO-samordningen.