Revolutionen i Egypten innebär både öppningar och problem för den feministiska rörelsen. Helena Hägglund berättar om läget i två artiklar där kvinnorättsaktivister med olika perspektiv på utvecklingen intervjuas. I den här artikeln möter vi Mozn Hassan från den oberoende feministiska organisationen Nazra.
Egyptens kvinnor har deltagit i varje del av det senaste årets revolution. Det har förändrat synen på kvinnor i det offentliga rummet. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan en feministisk rörelse är formad.
Det viktigaste steget för att kunna forma en feministisk rörelse i Egypten är att militärrådet lämnar ifrån sig makten. Det menar Mozn Hassan. Hon säger att militären är baserad på patriarkala strukturer som är omöjliga att bryta och att insynen i deras verksamhet är obefintlig. De vill visa sig engagerade i arbetet för kvinnors rättigheter men i själva verket underminerar de det genom systematiska attacker på revolutionens kvinnor.
– Militären vill inte ha starka kvinnor på gatorna som utmanar deras auktoritet. Samtidigt som de säger att de respekterar kvinnor sliter de av deras kläder på gatan, säger hon och syftar på den nu så kända “kvinnan med den blå behån” som militärens attackerade på Tahrirtorget i december.
Tidigare i veckan valdes en ny ledning till nationella kvinnorådet, ett statligt råd som ska stärka kvinnors position i samhället. Rådet infördes av den tidigare presidenten Hosni Mubarak och vårdas nu av militärregimen. Mozn Hassan har inte mycket över för kvinnorådet och kallar det för toppstyrd statsfeminism.
– Den tidigare regimen såväl som den nuvarande talar hellre om rådet än engagerar sig för kvinnors rättigheter på gatorna eller förklarar alla mord de har begått, säger hon.
Röster har höjts om att revolutionen ska ha haft negativ effekt på arbetet med att stärka kvinnors rättigheter. En del lagar som implementerades under den förra regimen, så kallade Suzanne Mubarak-lagar, har nu tagits bort. En av dessa är kvot-lagen om att 64 platser (12 procent) i parlamentet ska vara tillägnade kvinnor. Ett konsekvens av detta är att antalet kvinnliga parlamentsledamöter efter valet nu ligger på endast två procent. Mozn Hassan ser dock inte detta som en tydlig försämring.
– Kvotlagen var tandlös och utmanade inte patriarkala strukturer. Ett antal platser lades till de redan befintliga för att siffrorna skulle se bra ut. Men det handlar inte bara om siffror, det handlar om att förändra diskursen i hela samhället, säger hon.
Nazra verkar för att skapa en feministisk rörelse, levande i alla delar av samhället. Mozn Hassan tror att det kommer att vara svårare att genomföra med en regering bestående av främst religiösa partier än med sekulära. Hon tror att kvinnors deltagande i det offentliga rummet kommer att begränsas med en islamistisk politik.
– Men vad som helst är bättre än militären. De vill få oss att tro att de skyddar kvinnor mot islamisterna, men det ser vi igenom, säger hon.
Det är på gatorna som den reella förändring har skett i Egypten. Kvinnor har tagit stor plats i det offentliga rummet det senaste året. Men också straffats hårt för det.
– Övertagandet av det offentliga rummet är nytt och därför svårt. Men nu när vi har erövrat delar av det kommer vi inte att släppa det, säger Mozn Hassan, som menar att denna utveckling är större än hon någonsin vågat drömma om.
