Att nämna Köpenhamns Christiania väcker ofta kontroverser. För vissa är det paradiset på jorden, för andra är det helvetet. De som älskar Christiania kallas för knarkliberaler och utopister och svenska socialarbetare har länge lobbat för att få det stängt. De hävdar att just i Christiania har många unga svenskar blivit introducerade till marijuana och hasch. Skånska politiker beskriver platsen som ett skräckexempel så Christiania har både idylliserats och kritiserats.
Det är en blandning av hippie-kollektiv och anarkistisk kommun, byggd på mark som ockuperats och som ägdes av militärerna. Christianiterna blev symboler för de som förespråkade legalisering av cannabis och förbud mot tunga droger.
Läkare och socialarbetare debatterade via tidningssidorna paradisets mörka sida, beroendet, stölderna för att få tag på drogerna, de medicinska konsekvenserna. Å andra sidan kunde man konstatera att en annan teori stämde, att de som brukade cannabis eller marijuana sällan gick vidare till heroin eller andra tunga droger.
Nu vill Uruguay och Danmark legalisera marijuana och få staten att stå för odling och kontroll av den.
Avskräckande exempel
I Uruguay finns det en billig drog som sprids som en löpeld, pasta base, ett slags kemisk metacrack som är billigt att producera och att sälja.
Underklassens knark, tyckte tidningarna och polisen, som snabbt började isolera laboratorierna där det tillverkades, ofta i fattiga kvarter. Knarket kom från Brasilien och man fruktade att de lugna men fattiga förorterna till Montevideo skulle bli som favelas i Brasilien, där knarkbaroner styr och där varken polisen eller armén vågar sig in.
Den amerikanske historikern Peter Lamborn Wilson, som på 1990-talet blev en av webbens mest uppmärksammade profeter under namnet Hakim Bey, har beskrivit fenomenet och kallar det för TAZ, Temporary Autonomy Zone, platserna där staten och samhället inte längre styr och där folket hittar egna former att självförvalta sig.
Gaza i Palestina, zapatisterna i Chiapas, Camorran på Sicilien, knarkkungarna i Brasilien - Hakim Beys exempel sätter skräck i politikerna som inte vill förlora kontrollen.
Att den uruguayske regeringen nu vill både legalisera, odla och sälja marijuanan är för att få bort pasta base från marknaden. Medlet anses vara ytterst beroendeframkallande och dra in många unga människor i kriminalitet.
Internt motstånd
I ett land med ett mycket lågt födelsetal är de ungas hälsa och välstånd en prioritering. Nu har pasta base sprängt klassens barriärer och börjar konsumeras av medelklassen även om det fortfarande är mest fattiga kvinnor som säljer det och i vissa stadsdelar kan man få tag på drogen dygnet runt.
Men trots att presidenten José Mujica och hans parti, den gamla Tupamaros gerillan, står i spetsen för förslaget om legalisering av marijuanan möter de starkt motstånd inom sin egen politiska allians, Breda Fronten, Frente Amplio, en bred koalition där både kommunister och vänster-nationalister ingår.
Innan förslaget kan bli en lag måste de försäkra sig om att alla deras senatorer och deputerade kommer att trycka på den rätta knappen.