Anastasia Smirnova gästade Sverige och Stockholm Pride i förra veckan då hon berättade om situationen om hbt-personers situation i dagens Ryssland, under seminariet Förbjuden Pride, i vilket även Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson deltog. Något som underströks under seminariet på Kulturhuset var vikten av att se hbt-rättigheter som mänskliga rättigheter och inte som något särintresse. Birgitta Ohlsson menade att man därmed också kan se Pride som ett frihetens litmustest i Europa i dag. Det är också det budskap som Anastasia Smirnova håller med om.

– Man måste se dessa propagandalagar som en del i ett bredare angrepp på fri- och rättigheter för alla i Ryssland, säger Anastasia Smirnova när Feministiskt Perspektiv träffar henne mellan seminarierna på Kulturhusets bottenplan.

Mobilisering kring lagarna

Anastasia Smirnova är projektledare för det regionala ryska hbt-nätverket LGBT Network som bland annat jobbar för sprida förståelse om att hbt-rättigheter och mänskliga rättigheter är en och samma sak. Hon talar om att propagandalagarna framför allt innebär två saker. Å ena sidan påverkas hbt-samhället svårt av lagarna.

Hon pekar på att Finland tidigare hade en liknande lagtext. Trots att den inte tillämpades drabbades hbt-personer då den innebar stor osäkerhet och ökade rädslan mot att anmäla våld och misshandel till polisen. Samma sak gäller i Ryssland menar Anastasia Smirnova och berättar att deras hjälpnummer får många samtal från oroliga mödrar som är rädda att de ska dömas för att propagera för homosexualitet då de lever tillsammans med, och har barn med, en annan kvinna, och att de riskerar att mista vårdnaden om sina barn.

Men å andra sidan har också lagarna inneburit en möjlighet för hbt-organisationer att uppmärksamma och mobilisera kring frågorna. När regionen Kostroma antog en propagandalag i februari i år ledde det den första offentliga protesten i staden med samma namn. Lagarna ställer frågorna på sin spets och det leder också till att många väljer att bli mer aktiva.

– Flera personer greps, men åtalen lades ned och gruppen höll ihop. Det är dags att agera gemensamt och gå samman och det är dags att komma ut, säger Anastasia Smirnova.

Pride på första maj

I samband med årets första maj-demonstration i S:t Petersburg skedde också ett genombrott för kampen för hbt- och mänskliga rättigheter, det vill säga bara två månader efter att staden infört propagandalagen. Då genomfördes en demonstration för demokrati och mot inskränkningar i medborgerliga rättigheter. 17 hbt-aktivister greps omgående av polisen varpå arrangörerna upplät täten av demonstrationen till de kvarvarande hbt-demonstranterna. Många satte också på sig regnbågsflaggor i solidaritet.

– Det kändes väldigt stort, det blev så att säga vår första Prideparad. Det kändes mycket bra, demonstrationen försökte också få polisen att släppa de gripna – det hände inte så klart, men för de gripna var det ett viktigt stöd, säger Anastasia Smirnova som menar att mobiliseringen mot lagarna har inneburit att man kunnat bryta isoleringen från andra MR-grupper och därmed kan verka i ett bredare sammanhang.

Negativt litmustest

Om Pride är ett frihetens litmustest kan man inte annat än dra slutsatsen att friheten är under attack i Ryssland. Detta illustrerades tydligt då en domstol i huvudstaden förbjöd Prideparader – ända fram till 2112. Det var i början av juni i år som en domstol i Moskva fastställde ett tidigare domslut efter att hbt-aktivister i augusti förra året lämnade in en ansökan om att få genomföra en Prideparad. Beslutet följer en negativ trend då flera ryska regioner sedan i slutet av förra året har infört så kallade propagandalagar som effektivt sätter munkavle på aktivister som jobbar med hbt-frågor.

Den ryska regionen Razyan var först ut och införde redan år 2006 en lag som förbjuder propaganda för homosexualitet bland minderåriga. Sedan dess har liknande lagar införts i andra delar av Östeuropa, liksom i sju andra ryska regioner och nu ska alltså också den lagstiftande församlingen, duman, ta ställning till ett lagförslag på nationell nivå. Lagtexterna skiljer sig något, men andemeningen är densamma.

Lagen som antagits i S:t Petersburg förbjuder offentliga uttryck som ”propagerar för sodomi, lesbianism, bisexualitet och transgenderism bland unga”. Suffixet ”ism” brukar användas antingen för att signalera sjukdom eller ideologi, och användningen av det i lagtexten är ytterligare en stigmatisering av hbt-folk förklarar Anastasia Smirnova.

– Ett problem är att termen inte är definierad i lagtexterna, vilket gör att tillämpningen blir slumpmässig. Vi har aldrig fått någon förklaring på hur detta definieras, inte ens dem som har skrivit lagförslagen har kunnat ge oss svar, säger hon.

Solidaritet på rätt sätt

En av de återkommande frågorna under Stockholm Pride var hur internationell solidaritet bör manifesteras. På många seminarier betonades vikten av att lyssna på lokala aktivister och låta deras behov avgöra vilket agerande som lämpar sig bäst. För även om internationellt stöd är nödvändigt för Anastasia Smirnova och andra hbt-personer i Ryssland kan det också användas emot dem. Ryska nationalister anklagar hbt-grupper för att sprida västerländsk propaganda och anklagar homosexuella för att vara ”oryska”.

Frågan har också aktualiserats i och med att den ryske presidenten Vladimir Putin nyligen godkände en lag som innebär att alla organisationer som får internationellt ekonomiskt stöd måste redovisa detta och märka sina publikationer med ”utländska aktörer”. Det var i juli, bara några månader efter Putin tillträdde sin tredje mandatperiod, som lagen antogs. Samtidigt antogs flera andra lagar som av Rysslandskännare ses som försök att strypa demokratiseringsrörelse från i vintras protesterade i sin linda.

– Det påverkar hbt-samhället som får sitt ekonomiska stöd från utlandet. Vi har inte hunnit utarbeta en strategi för hur vi ska bemöta detta. Men det är viktigt att vi visar allmänheten att det handlar om mänskliga rättigheter i stort, att visa på att det som i dag handlar om hbt-folk kommer att användas mot andra grupper i morgon, säger hon.

Vinter-OS om två år

Det finns också flera sätt som folk kan stödja den ryska hbt-rörelsen på. Vanliga medborgare kan till exempel höra av sig till ryska ambassader eller till det ryska utrikesdepartementet och helt enkelt fråga om det är säkert för dem att som hbt-personer besöka landet.

– Man kan be om information om hur man ska agera som hbt-person när man reser i Ryssland, det skulle behövas för i dagsläget är det oklart, säger Anastasia Smirnova och pekar på att många är rädda för att ens hålla sin flick- eller pojkvän i handen – då det skulle kunna ses som propaganda för homosexualitet.

Ett annat sätt är att trycka på de egna myndigheterna att ta upp dessa frågor med den ryska motparten. Om ett par år kommer också ryska Sochi som ligger i regionen Krasnodar Krai, som så sent som i juli i år antog en propaganda-lag mot homosexualitet, stå värd för vinter-OS.

– Hur ser idrottare som har kommit ut på detta, hur ser de på att delta i OS under de villkoren?, undrar Anastasia Smirnova, som också uppmanar EU-parlamentet och EU:s medlemsstater att sätta press på de ryska myndigheterna vad gäller dessa lagar.

– Ryssland har skrivit under olika konventioner för mänskliga rättigheter och lever inte upp till sina skyldigheter, genom dessa lagar bryter man mot konventionernas regelverk, säger hon.