10 000 kronor mer i lön varje månad. Det kräver lärarfacken av motparten Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i avtalsrörelsen.
Lönelyftet är motiverat, anser Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, med tanke på att lärarnas löner har släpat efter i decennier.
Medellönen för en grundskolelärare med tre till fem år lång utbildning är i dag 26 000 kronor i månaden. "Andra yrkesgrupper med lika lång utbildning som till exempel systemvetare och civilekonomer tjänar ca 10 000 kronor mer i månaden. Det är skillnader som är allt annat än rimliga" skriver Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en debattartikel i Aftonbladet.
Fackförbundet Visions ordförande Annika Strandhäll har förståelse för lärarnas krav, men menar att även ingenjörer, ekonomer, socialsekreterare och chefer i äldreomsorgen är yrkesgrupper med akademisk utbildning som har berättigade krav på högre lön.
Vision efterlyser ett helhetsgrepp på löneskillnaderna. "Vi kan se att i de yrken, branscher och sektorer där de flesta är kvinnor så är lönen lägre, för både kvinnor och män, än i motsvarande yrken, branscher och sektorer där det jobbar flest män." skriver Strandhäll.
Kommunals ordförande Anneli Nordström anser att såväl lärare som tjänstemän borde satsa på jämställdhetspotter liknande LO:s i stället.
– Att bara komma och säga att de välutbildade är viktigare och ska ha mer än andra grupper tycker vi inte är riktigt schyst, säger hon till dn.se.
