– Det här får inte hända igen, det måste vara slut nu. Det måste vara sista gången vi står här, säger Lena Eriksson, styrelseordförande i föreningen Tänk om, från scenen på Gustav Adolfs torg i Malmö.

Budskapet inleder manifestationen och upprepas sedan gång på gång. Flera av talarna är arga, vissa skäms över otillräckligheten, andra ställer krav på lagstiftning mot tvångsäktenskap och en ny brottskategori som öppnar upp för att fler förövare ska kunna dömas. Deras gemensamma budskap är att ord måste bli handling. Åtgärdsplaner måste omsättas i praktiken. De tjejer som söker hjälp måste bli tagna på allvar.

– Kunskapen finns i dag, det handlar om att agera. Kommunerna måste vara snabbare – i en akut situation går det inte att vänta flera veckor på ett beslut om skydd, säger Newroz Zeynep Ötunc, verksamhetschef på stödföreningen Tänk om.

Det var hit som Maria Barin Baro i somras vände sig för att få hjälp. Hon berättade då hur hon som 11-åring kidnappades, fördes till Irakiska Kurdistan och blev bortgift. Efter att ha våldtagits och misshandlats lyckades hon fly tillbaka till Sverige.

Hon bröt kontakten med sin mamma för knappt ett år sedan och efter ett jourhem fick hon till slut en egen lägenhet genom kommunen.

I februari i år hade hotbilden ökat och både Tänk om och Maria ska i möten med kommunen ha framfört behovet av ett skyddat boende. Men så skedde inte.

På kvällen den 23 april hittades hon knivskuren och livlös i sitt hem.

Mikael Högberg, KBT-teraput på Tänk om, är en av de som vittnat om att Maria varit utsatt för hot och våld. Hon ska ha varit så pass rädd att hon sov med en kniv under huvudkudden.

– Kommunerna ligger 10-15 år efter när det gäller arbetet mot hedersrelaterat våld jämfört med våld i nära relationer. Samtidigt är det inte enkelt för socialtjänsten. För många av de drabbade är familjen så viktig att man in i det sista försöker ha kvar kontakten, säger han.

Han står tillsammans med hundratals andra på torget i Malmö. En del är Marias vänner, andra kände henne inte alls. Vissa har bara stannat upp på väg hem, några har tvingats överväga om de ska våga delta eftersom de befinner sig i liknande situation som Maria.

Solen äter upp ljuset från de tända marschallerna som ställts ut för att bilda formen av Marias namn. Allt eftersom blir blombuketterna fler. När Mikael Wiehe framför Björn Afzelius ”Sång till friheten” rinner tårarna på mångas kinder.

– Det var verkligen ett vackert och värdigt avslut. Jag är framförallt imponerad över de tjejer som deltog i dag i manifestationen och som lever i samma situation som Maria gjorde. Vi måste vidare nu och vi får inte ge upp, säger Newroz Zeynep Ötunc.

Kvinnors nätverk var en av de deltagande organisationerna som talade om vikten att ta debatten mot hedersrelaterat våld med ett självklart antirasistiskt perspektiv, att se att det finns offer och förövare av båda könen, samt fler skyldiga än personen som håller i vapnet.

Hur kan vi göra det?

– Politiker och myndigheter måste lyssna på oss i den idéburna sektorn och ta lärdom av våra erfarenheter. Vi har en stor kompetens som de måste våga ta till sig.

Vad anser du om hur den feministiska rörelsen jobbar med frågan?

– Det finns en del som tycker att vi bara ska prata om våld i nära relationer. Tänk om tycker att det är viktigt att inte peka ut en särskild grupp, men samtidigt inte blunda för att det finns skillnader. Själva slaget är samma, men syftet är annorlunda. Vi ska inte fastna i debatten om huruvida det är rasism, utan titta framåt och se hur vi tillsammans kan arbeta mot det här.

Ahmad Eskandari har följt debatten om hedersvåld under lång tid. Han kan se två tydliga tendenser:

– En del säger att ”det är ju våld mot kvinnor, det går inte att skilja åt.” De vill inte tala alls om hedersrelaterat våld. Andra ser allt våld mot kvinnor med invandrarbakgrund som hedersrelaterat.

Enligt Ahmad Eskandari är båda uppfattningarna fel och skadliga.

– Varje gång en kvinna med invandrarbakgrund mördas är det inte hedersrelaterat. Vi måste kunna diagnostisera problemet för att kunna ge rätt medicin. Både cancer och aids är dödliga, men det kräver olika behandling.

Ahmad Eskandari menar att det inte finns det inte finns en specifik etnicitet, religion eller geografiskt område att knyta problematiken till. Hedersmord existerar hos grupper med olika etnisk bakgrund, hos muslimer, kristna och judar. Våldet är specifikt eftersom det är en sak för hela familjen. Det kallas till släktråd, mördaren utses av familjen och applåderas sedan när det är gjort.

– Det finns intellektuella, tyvärr även feminister, som är rädda för att bli kallade rasister. Det gynnar snarare de rasistiska krafterna. Vi ska inte stigmatisera en etnisk bakgrund, men om vi nekar till att det finns hedersrelaterat våld då nonchalerar vi dem som drabbas.

Manifestationen avslutades med en tyst minut och 1000 ballonger med lupinfrön (lupin var Maria Barin Baros favoritblomma) släpptes upp i luften.