Historikern David Tjeder anser att Fredrika Bremers texter fortfarande är väldigt aktuella med diskussionen om hur kvinnor inte erkänns som subjekt.

Då som nu tenderar krav på förändring att vändas till något personligt, särskilt när det handlar om sex, men hur det sker varierar med tidens ideal. Som exempel tog Tjeder upp Ellen Key, som på sin tid skandaliserades eftersom hon förmodades ha en sexualitet. I en sexualliberal tid hade attacken handlat om att hon inte visste vad hon pratade om på grund av för lite egen erfarenhet.

Panelen, som dessutom bestod av Ulla Manns och Maud Eduards, professorer i genusvetenskap, fick frågor om globalisering och talade samfällt om hur den feministiska rörelsen alltid arbetat och utbytt kunskap internationellt. Skillnaden i dag är hur den egna positionen problematiseras och att analysen har öppnats upp för olika maktordningar. Samtidigt finns en nationell mytbildning om jämställdhet som gör att vissa frågor anses numera lösta. Paradoxalt nog eftersom jämställdhetspolitiken är så viktig för den nationella identiteten. Varför våldet mot kvinnor ökar är en fråga som behöver få ett svar.

Maud Eduards varnade för att det saknas mobiliseringskraft, att samhället är mer ambivalent och förtrycket mer subtilt, vilket försvårar analysen.

– Kvinnor används i dag som argument i vilket sammanhang som helst – allt från att berättiga bomber till att ordna tillväxt, sade hon och fick avsluta samtalet med att citera Nina Powers om vad som behövs: ”Strukturell analys, genuin ilska och kollektivt handlande!”

Fotnot: En recension av Könspolitiska nyckeltexter kommer snart i Feministiskt Perspektiv.