Inför livplikt, skrota föräldraförsäkringen eller definiera mäns våld mot kvinnor som ett hatbrott. Det är bara några av de förslag som presenteras i antologin Det heter feminism! 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen som släpps på söndag.
Statsvetarna Maud Eduards, Maria Jansson, Maria Wendt och Cecilia Åse har varit redaktörer för boken som utkommer exakt två år före nästa val. De menar att svensk jämställdhetspolitik gått i stå. Att den inte längre handlar om politik och makt:
– Jämställdhetspolitiken har reducerats till metoder, moral och nytta för den ekonomiska tillväxten. Feminismen går till botten med maktfrågorna i samhället, sammanvävningen av kön, klass, etnicitet och sexualitet, säger Maud Eduards som numera är professor emerita vid Stockholms universitet.
Bland författarna finns Gudrun Schyman, Maria Sveland, Mian Lodalen och Monica Amante. Boken ges ut av tidningen Feministiskt Perspektiv och bokhandeln Hallongrottan i samarbete och utkommer under Feministisk Tribunal på söndag.
Författarna har själva fått välja vad de ville skriva om. Tidigare jämställdhetsministern Margareta Winberg föreslår att föräldraförsäkringen skrotas och pr-konsulten Birger Östberg vill genomföra den svenska modellen 2.0 och journalisten och författaren Maria Sveland tycker att våld mot kvinnor ska definieras som ett hatbrott.
Spetsigt och seriöst
Författaren Mian Lodalen har riktat in sig på militärismen:
– Mitt förslag är att byta ut den förra allmänna värnplikten mot allmän livplikt. Svenska försvaret kostar varje dag 110 miljoner kronor. Dessa borde användas till att försvara de som står under reellt hot i Sverige; nämligen alla de kvinnor som mördas och dagligen misshandlas av män i deras närhet. Sen skriver jag ganska roligt om hur kul och bra det kommer bli för alla män som får möjlighet att göra livplikt. Jag blir glad bara jag tänker på det, säger hon.
Boken tar sikte på valet 2014 och redaktörerna menar att den politiska debatten behöver bränsle med seriöst menade men tillspetsat formulerade förslag. Författarna kommer från olika arenor i samhället, olika åldrar, mest kvinnor, några män.
Hur har ni valt författarna?
– Vi valde häftiga feministiska författare som vi vet inte är rädda för att säga vad de tycker, säger Maria Wendt som hoppas på reaktioner i demokratisk anda.
Vad hoppas ni få för reaktioner?
– Framför allt att unga kan inse den politiska sprängkraften i feminismen – för ett bättre samhälle, fortsätter hon.
