100 000 kronor är ingen obetydlig summa. Men frågan är om det inte vore ännu mer värt att kunna känna smaken av smörstekta kantareller igen – i stället för att gissa sig till hur de smakar med hjälp av doft och konsistens. Eller att ha en fungerande sköldkörtel. Saker som är svåra att mäta i kronor och ören, men som utan tvivel påverkar livskvaliteten.

Sedan Monica Wahlmark-Ahlin fick beskedet att hon hade tungbascancer i mars 2008 har hennes liv förändrats på många sätt. Först och främst gällde det att ta sig igenom den tuffa behandlingen. Cancern var långt gången när den väl upptäcktes. Då hade Monica under en längre tid haft ont i halsen och drabbats av oförutsägbara febertoppar.

Det visade sig att hon hade en 4 cm stor tumör på tungbasen. Monica ringde sin man för att berätta, men fick knappt ur sig ett ord.

– Jag jobbar ju i sjukvården, men när man själv drabbas blir man så liten, säger Monica.

Smittats i arbetet

Monica behandlades med cellgifter och strålning, och kunde börja jobba halvtid redan i november samma år. Det dröjde ett år och fyra månader innan hon var helt tillbaka. Men fullständigt återställd blir hon aldrig.

Forskare har under senare år sett ett samband mellan ett ökat antal muncancerfall orsakade av humant pappilomvirus och att unga oftare har oralsex. Rökning är en annan faktor som kan orsaka cancer i mun och svalg. Men det finns också fall där vårdpersonal har drabbats efter att de smittats i arbetet.

Monica såg direkt ett samband mellan cancern och sitt arbete som operationssköterska vid gyn-operationer under åren 1988-1990. Hon assisterade då vid behandlingar av livmoderhalscancer och kondylom med diatermi, helt utan skyddsutrustning.

– Vi som jobbade med diatermi utan röksug har ju pratat om hur arbetsmiljön var då. Det var jätterökigt, berättar Monica, som har räknat ut att hon utsattes för rök motsvarade 240-480 cigaretter på en dag.

Vi sitter i hennes kök hemma i Ösmo. Samtidigt som Monica berättar, plockar hon fram papper efter papper som hon sprider ut över köksbordet. Utredningar, beslut och vetenskapliga artiklar om vartannat.

AFA försäkring, som genom kollektivavtal försäkrar över fyra miljoner människor, gjorde bedömningen att Monica fick cancer på grund av sitt jobb. AFA lutar sig bland annat på ett utlåtande från Arbets- och miljömedicin vid Karolinska universitetssjukhuset. Från AFA har Monica fått ersättning för kvarstående men och kostnader i samband med behandlingen.

Ingen ersättning

Men hon får ingen ersättning för förlorad inkomst under tiden hon varit sjukskriven, inte heller för sveda och värk. För att få sådan ersättning måste arbetsgivaren ha varit vållande till skadan, vilket AFA inte anser att Södersjukhuset har varit.

Det är en slutsats som haltar, anser Monica. Hon berättar att sjukhuset redan i slutet av 1980-talet köpte in röksug till laserutrustningen, vilket tyder på att man anade att det var farligt. Det dröjde dock innan diatermin fick samma skyddsutrustning.

– Jag hävdar att arbetsgivaren har varit oaktsam. Det fanns fakta, men de tog inte reda på den, säger Monica.

Förutom den uteblivna pensionsgrundande inkomsten på 80 000-100 000 kronor får Monica inte heller någon ersättning från Försäkringskassan för ökade tandvårdskostnader. Försäkringskassan erkänner överhuvudtaget inte hennes cancer som arbetsskada.

Monica, som på egen hand försökt bevisa att arbetsgivaren bär ansvar för skadan, uppmanar sina arbetskamrater att teckna extraförsäkringar.

– Man kan ju tro att man skulle få hjälp vid arbetsskada, av arbetsgivaren och Vårdförbundet, men de har varit dåliga båda två.

Facket har förvisso börjat hjälpa till efter påtryckningar, men har inte varit till någon större hjälp, anser Monica.

Patrik Reisberg på Vårdförbundet vill inte uttala sig om enskilda ärenden, men säger att det som förbundet kan göra är att ge råd och stöd till medlemmar samt – om utsikterna är goda – hjälpa till att överklaga beslut.

Även om Monica kämpar i motvind, har hon ingen tanke på att ge upp. Hon har nyligen överklagat AFA:s beslut för tredje gången.

– Det kanske går åt helsike men det är inte bara för mig jag gör det här, utan även för andra operationssköterskor. Jag kan inte bara jobba vidare i lugn och ro och känna mig trygg.