Ann-Zofie Duvander är en av forskarna bakom en nyligen publicerad studie som analyserat effektiviteten hos tre reformer i föräldraförsäkringen. Studien fann att jämställdhetsbonusen – namnet till trots – inte har lett till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Det har däremot de så kallade pappamånaderna.

1995 infördes en reserverad månad för vardera föräldern. 2002 infördes ytterligare en reserverad månad. 2008 infördes en jämställdhetsbonus som ger skattelättnader till de föräldrar som delar lika – bonusen blir högre ju mer jämnt fördelat uttaget är. Samtliga tre reformer syftade till att skapa ett mer jämställt uttag av dagar i föräldrapenningen.

När föräldraledighet infördes 1974 använde män 0,5 procent av dagarna. 2007 hade andelen ökat till 23,7 procent. Ökningen kan bland annat tillskrivas de två reserverade månaderna 1995 och 2002.

Utjämnande effekt

Störst effekt hade den första reserverade månaden.

– De pappor som innan reformen inte tog ut någon föräldrapenning alls började ta ut mycket mer, säger Ann-Zofie Duvander.

Framför allt gällde det pappor med låg inkomst, låg utbildning och pappor födda utomlands. Reformen hade därmed en utjämnande effekt mellan olika grupper av pappor.

Den totala andelen pappor som använde föräldrapenning ökade från 44 till 77 procent. Men även om fler pappor började ta ut föräldraledighet, var benägenheten att använda längre ledighet än en månad opåverkad av reformen.

Den andra reserverade månaden fick effekten att pappor som redan tog ut föräldraledighet ökade sitt uttag. Främst gällde det pappor med medelhög inkomst och högre utbildning. Reformen ökade pappornas genomsnittliga uttag, men ledde inte till någon utjämning mellan olika grupper av pappor på samma sätt som den första reformen.

– Det som är nytt i den här studien är just att man har jämfört den första och den andra reserverade månaden och sett att det var olika pappor som reagerade. Det är intressant att en reform slår olika vid olika tillfällen. Det gör att vi har stor spridning bland papporna i dag – några som tar ut nästan jämställt och några som tar en månad eller ingen alls, säger Ann-Zofie Duvander.

En av studiens slutsatser är att det i och med den första reserverade månaden blev vanligt att pappor tog ut en månad, och på motsvarande sätt blev det vanligt att använda två månader efter den andra reserverade månaden. Reformerna har således haft en normerande effekt.

För krånglig

Den tredje reformen, jämställdhetsbonusen, har än så länge inte haft någon effekt på uttaget av föräldrapenning. Ann-Zofie Duvander är inte direkt förvånad.

– Främst för att den var så krånglig och att det har varit svårt att förstå informationen kring den. Andra skäl är att den inte ger så mycket pengar och att man själv har varit tvungen att ansöka om den. Det tror jag har avskräckt många föräldrar. En viktig faktor är också att man har fått ersättningen långt efteråt.

Vad beror det på att de reserverade månaderna fick så mycket bättre utslag än jämställdhetsbonusen?

– Dels har de reserverade månaderna varit mycket lättare att förstå. Det tror jag har varit en viktig faktor. Men det är inte helt lätt att jämföra en morot med en piska. Det är också så att när den första månaden infördes tog många pappor inte ut någon föräldraledighet alls. Det är möjligt att det är lättare att jobba på den nivån; och att det blir svårare ju närmre jämställdhet man kommer. Det är en slutsats som får stöd av att den första månaden hade mycket större effekt än den andra.

Den första reformen hade effekten att pappornas började ta ut en månad, medan benägenheten att ta ut längre föräldraledighet inte påverkades. Är det ett resultat som talar för en helt individualiserad föräldraförsäkring?

– Det är möjligt att man kan se det som ett argument för, om man vill se en 50/50-fördelning. På Island har man tre reserverade månader – där använder pappor tre månader.

Men Ann-Zofie Duvander påpekar att en helt individualiserad föräldraförsäkring inte är någon mirakellösning. Fortfarande finns det en stor andel pappor, 20-25 procent, som inte använder föräldrapenningen alls under de två första åren.

– De behöver man påverka på ett annat sätt. De tar uppenbarligen inte ut ledighet trots att de har de här reserverade månaderna. En stor andel av dem står utanför arbetsmarknaden, de påverkas inte på samma sätt av försäkringen. Skulle man individualisera rakt av i dag skulle man få ett stort ökat uttag, men fortfarande en stor grupp som inte tar ut något alls.

I höstas avslöjade Feministiskt Perspektiv att regeringen har avskaffat Försäkringskassans mål om jämställt uttag av föräldrapenningen. Ann-Zofie Duvander tror att det kan ha en stor inverkan på pappors uttag.

– På sikt tror jag verkligen det. Försäkringskassan har tidigare jobbat mycket med informationskampanjer som går ut på att man ska ha ett jämställt uttag. Det är verkligen en smygförändring som kan få stora konsekvenser på sikt. Jag tror det är en jätteviktig sak som borde uppmärksammas mer.