I början av februari i år utvisade Sverige ett lesbiskt par till Kurdistan. Awas och hennes flickvän Sofiya hade då levt under sex år här med förhoppningar om att kunna leva ett liv utan att riskera att bli förtryckta och till och med dödade. Ändå tog Migrationsverket beslutet att utvisa kvinnorna.

I torsdags kom Awas tillbaka till Sverige för att delta vid ett seminarium om kvinnors situation i Kurdistan, anordnat av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

– Planen var att Sofiya också skulle komma till hit, men hon fick inte klar sitt pass i tid. Och nu vet ingen var hon håller hus. Vi är glada att Awas kunde komma men det är svårt att känna någon typ av seger när Sofiya fortfarande är kvar i Kurdistan, säger Emy Åstrand aktiv i Newcomers, RFSL:s nätverk för asylsökande hbtq – personer.

Bespottade och trakasserade

På seminariet berättade Awas vad hon och hennes flickvän blivit utsatta för efter återkomsten till sitt hemland. Vad paret hade befarat blev besannat.

De båda har suttit häktade. De har ingenstans att bo. Kvinnojourerna tar inte emot homosexuella par så de kan inte söka skydd tillsammans.

Väl på olika kvinnojourer blir de bespottade och trakasserade. De lever under ständig fruktan för sina liv.

Men nu hoppas alltså Awas på att Migrationsverket med de nya uppgifterna som hon kommer att lämna ska ändra sitt beslut och bevilja ett uppehållstillstånd.

Emy Åstrand riktar stark kritik mot Migrationsverket för deras okunskap och kräver nu att de ska tro på Awas berättelse, ta sitt ansvar och bevilja uppehållstillstånd.

– De ska inse att de tog ett fel beslut som strider emot all värdighet som existerar. Migrationsverket är okunniga och nu får de en chans till att sköta sitt jobb och ta hennes berättelse på allvar, säger hon och fortsätter:

– Kvinnorna blir ju utsatta för dubbelt förtryck. Dels på grund av att de är kvinnor som inte kan leva fritt och måste gömma sig. Sedan för att de är lesbiska och får ingen rätt till skydd. Detta borde väl Migrationsverket ha kunskap om?

Enorm rädsla och oro

Emmy Åstrand berättar att Awas mår psykiskt dåligt. Hon lider av sömnsvårigheter, ångest och fruktan.

Dels efter det hon blivit utsatt för i Kurdistan men framför allt inför vad som händer med Sofiya och även hur deras framtid kommer att se ut. Hon har varit häktad under några perioder och sedan blivit inlåst av sin familj.

Just nu vet Awas inte var hon befinner sig och hon känner enorm rädsla och oro.

– Hon är i väldigt dåligt psykiskt skick. Men tyvärr är det här fallet inte unikt för hbtq-personer som söker uppehållstillstånd. Migrationsverket tror inte på deras berättelser. De saknar kunskap om hbtq-personers situationer i deras hemländer.

Ingen deadline

Hur går ni vidare, med både Awas och Sofiyas situation?

– Svårt som jag sa att säga vad som händer med Sofiya. Men Varken hora eller kuvad, som drivit fallet, och RFSL kommer nu att försöka ta reda på hur hon på bästa sätt kan komma i säkerhet. Vi jobbar på att få kontakt med henne igen och för att hon ska lyckas få fram ett pass.

Finns det något slutdatum för när Awas måste lämna Sverige?

– Det finns ingen deadline och hennes berättelse kommer att lämnas in så snart som möjligt.

Feministiskt Perspektiv kommer att fortsätta följa fallet