Mordet på de tre unga kvinnorna Zainab Shafia, Sahar Shafia, och Geeti Shafia, i åldrarna 13–19, och deras styvmor Rona Amir Mohammed, 50, har dominerat de kanadensiska mediernas rubriker sedan oktober i förra året. Kropparna hittades drunknade i en bil i Rideau Canal. Morden rubricerades som hedersmord.
Fadern, Mohammad Shafia, hans son Hamed Shafia och fru nummer två – mor till alla barnen – Tooba Mohammad Yahya, anklagades för morden och efter en lång och omdiskuterad rättegång har nu alla tre dömts för morden. Domen på 25 års fängelse vardera föll den 29 januari. De dömda har hela tiden förnekat brottet och hävdat att de är liberala när det gäller kvinnors frihet. Fadern sade i sitt försvar att det var därför han tog sin familj från talibanernas Afghanistan till Kanada så att döttrarna skulle kunna leva i fred.
Åklagaren hävdade å sin sida att de anklagade mördat dessa kvinnor och barn, placerat kropparna i bilen och sedan puttat bilen ner i kanalen för att ”rena sin heder”. En polis vittnade om att sonen, Hamed Shafia, dagar innan mordet gjorde sökningar från sin laptop för att kolla var han kunde dumpa kropparna. Några ögonvittnen till morden fanns inte. Under rättegången sade åklagaren att döttrarna hade pojkvänner i smyg och att omgivningen hört fadern uttrycka sitt missnöje och att han måste försvara sin heder till vilket pris som helst.
Uppmärksamheten kring rättegången, och sedan domen, har varit enorm i Kanada. Inte sällan med rubriker som ”Montreal Muslims found guilty”. Debatten om hur medier och samhälle hanterar debatten om hedersrelaterade mord har blivit en het debatt i sig.
I en artikel i Montreal Gazette skriver universitetsprofessorerna och feministerna Yasmin Jiwaniis och Homa Hoodfar att den enorma mediefokuseringen på ”heder” i Shafia-fallet, ramar in kvinnomord så att det ser ut som om ”heder” är den enda anledningen till våld mot kvinnor i Kanada, ett sällsynt brott som begås av muslimer.
Men statistiken från StatsCan visar en annan bild, skriver artikelförfattarna. Under det senaste decenniet har det förekommit hundratals mord på barn och kvinnor i Kanada som inte dominerat mediarapporteringen i samma utsträckning.
”Från 2000 till 2009 dödades i genomsnitt 58 kvinnor om året i Kanada som en följd av våld inom familjen. Under samma period mördades 67 barn och ungdomar i åldern 12-17 av familjemedlemmar. I kontrast till dessa siffror visar de senaste beräkningarna att det har begåtts tolv eller tretton så kallade hedersmord i Kanada under det senaste decenniet.”
Artikelförfattarna avslutar med att ge sin syn på våldet mot kvinnor och de ursäkter som anges för att rationalisera brotten, och som mediernas fokusering bekräftar och cementerar.
”Morden på kvinnor handlar om genus. Kvinnor och flickor mördas för att de är kvinnor och flickor. Det har ingenting med heder, passion eller vad som är passande att göra. Allt detta är bara ursäkter och bortförklaringar.”
