Konferensen inleddes av journalisten Devrim Mavi, moderator och Dilan Ahmad, ordförande för Terrafem. Hon hälsade deltagarna – många kvinnor men också ett litet antal män – välkomna. Justitieminister Beatrice Ask redogjorde för regeringens arbete mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Mona Sahlin, ordförande för Anna Lindhs minnesfond talade om alla kvinnors mänskliga rättigheter. Theodor Kallifatides, författare talade om ”En fråga om Heder”.

Hedersvåld i politik, media och praktik talade juris doktor vid Uppsala Universitetet Jenny Westerstrand om. Hon redovisade synen på våld inom forskningen och hur en del forskare förklarar våldet i relation till kultur. Westerstrand menade att våldet är en form av maktutövning, men i Sverige fragmenteras våldet och fokuserares på kultur, avvikelse och hedersmord. Resultatet är att vi inte ser våldet mot kvinnor som det är, som att i åtta fall av tio är förövaren en svensk man.

Ola Florin samordnar Socialstyrelsens arbete för att öka skyddet och stödet till våldsutsatta kvinnor. Florin redovisade Socialstyrelsens insats mot hedersrelaterade våld och menade att utmaningen i dag är att höja kompetensen hos personalen.

Maria-Pilar Reyes har jobbat med frågan om skyddat boende för våldsutsatta kvinnor sedan 2003. Hon redovisade resultatet av en nationell kartläggning av skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer som länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län genomfört. Kartläggningen täckte in områden som stöd till uppbyggnad och utveckling, om platserna räcker till och i vilken utsträckning sådana boenden finansieras av kommunerna. Enligt den nya nationella kartläggningen från 2010, där 18 kommuner deltog finns 247 skyddade boenden. En slutsats är att behovet av kvalificerade insatser är stort. Skyddat boende är ett oklart begrepp som används flitigt i det operativa arbetet men inte nämns i lagstiftningen, enligt Maria-Pilar Reyes, författare till slutrapporten i den nationella kartläggningen Skyddat boende för hedersvåldsutsatta personer.

Vad skolan kan göra för att upptäcka utsatthet hos flickor och pojkar och nå dem och deras föräldrar i syfte att förebygga hedersrelaterade våld, klargjordes av Agneta Nilsson och Katarina Linnarsson från Skolverkets undervisningsråd. Skolverket har publicerat ett stödmaterial som riktar sig framför allt till rektor. Enligt Linnarsson är fortbildning huvudinsatsen i programmet med fokus på föräldrar, lärare, fritidslärare och elevhälsan.

Åsa Witkowski, verksamhetschef för Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), informerade om Kvinnofridslinjen och vikten av ett dygnets runt stöd med kompetent personal i 28 språk. Trots betydelsen av en sådan telefonlinje, visade en undersökning att 47 av 288 kommuner saknar information om Kvinnofridslinjen på sina hemsidor. Kvinnofridslinjen drivs av NCK på uppdrag av regeringen och startades i december 2007. Varje dag kommer 70-80 samtal dagligen in från våldutsatta kvinnor eller någon närstående.

Socionomen Ina Müller från Kruton, verksamheten i Stockholms stad som vänder sig till de som är utsatta för hedersrelaterat våld, talade om ”Vägen till ett eget liv utan våld”. Hon framhöll att det måste fokuseras både på psykiskt, fysiskt och latent våld. Hedersrelaterat våld är en våldshandling som motiveras och legitimeras genom att den som utsätts anses ha smutsat ner familjens heder. Våldet är sanktionerat och kollektivt och könsrelaterat. Det hänger ihop med vad det innebär att vara man och kvinna i ett givet sammanhang samt med maktrelationer mellan kön, beskrev Müller. Vägen till ett liv utan våld är enligt Müller att få bestämma och få vara subjekt i sitt eget liv.