I slutet av januari gav Olika förlag ut bilderboken Kivi och Monsterhund, den första boken i Sverige där pronomenet hen används. Kort därefter släpptes Åsa Maria Krafts bok Självpornografi. Akt 1, en roman om kärlek där de två huvudpersonerna benämns som hen.

Böckerna fick viss uppmärksamhet i media men det var först vid månadsskiftet som debatten tog fart på riktigt. Och i dagarna kom ordet in i Nationalencyklopedin.

Det började pyra när P1 Morgon den 28:e februari diskuterade hen med Vio Szabo från RFSL Ungdom och Språkrådets Susanna Karlsson på plats i studion. De kommande dagarna diskuterades hen i en mängd olika forum.

Men det var när Nöjesguiden släppte sitt senaste nummer där de i samtliga artiklar bytt ut hon och han mot pronomenet hen som frågan fullkomligt exploderade. Numret valde de att kalla Nöjesguidhen. Det var som att släppa en bomb.

Debatten fick genomslag i samtliga etablerade medier i såväl artiklar och krönikor som i kommentarer från lyssnare och läsare. Reaktionerna var många, olika och starka. Björn Wiman tyckte i och för sig att pronomenet hen är lite löjligt men skrev också att det är större och vackrare än ordet i sig eftersom han tänker att det symboliserar en värld där flickor och pojkar får lika stort utrymme (DN 11/3).

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) uttalade sig positivt i Svenska Dagbladet och hoppades att hen kan vara ” ett nytt, fräscht grepp för att åstadkomma jämställdhet” (svd.se 5/3). Maud Olofsson (C) däremot uttryckte en oro för att begreppet kan göra barn otrygga därför att ”man riskerar att skapa barn som inte kan känna trygghet i sin identitet eftersom ens egna föräldrar inte bejakar den man faktiskt är, nämligen pojke eller flicka.” (SVD.se 7/3).

Språket öppet system

Men varför blev debatten så stor just nu? Och vad är det som är så provocerande?
Karin Milles är docent i svenska på Södertörns högskola och ser hen som en del i hur språket utvecklas.

– Jag är förvånad över hur plötsligt det kom men som språkvetare tycker jag det är festligt och kul att se hur engagerade folk är. Språket är ett öppet system, det är så språket utvecklas och hen är för en god sak – att utveckla språket, det kan man inte vara emot.

Men det är ju många som har blivit väldigt upprörda.

– Motståndarna har inte så många argument. Jag är förvånad över att folk blir så jättearga, tar illa vid sig och blir liksom fullkomligt galna… Det är ju bara ett ord.

Även när ’snippa’ och ’slidkrans’ började användas för några år sedan blev reaktionerna starka. I dag är orden etablerade i det svenska vokabuläret. Karin Milles jämför debatten då med reaktionerna nu.

– Pronomen skiljer sig för att de används hela tiden, vem som inte jobbar på förskola använder ordet snippa varje dag ? Könsneutralitet upprör också på ett helt annat sätt. Slidkrans å andra sidan är förknippat med flickors oskuld och hedersbegreppet och i dag är det väldigt få som försvarar det. Sen tror jag att många har missuppfattat diskussionen och tror att begreppen hon och han helt ska tas bort.

I dagstidningarnas kommentarsfält och sociala medier skrevs kommentarer som ”Ska vi kanske ta bort ordet man och kvinna med?” och ”Allt hen tillför är ett ord att gömma sig bakom för att någon
skäms över att stå för vilket kön de är” (kommentarsfält Nöjesguiden). Mattias Karlsson (SD) menade också att hen handlar om att avskaffa manligt och kvinnligt (SvD 6/3).

Ordet fungerar

Liksom i Maud Olofssons resonemang delas människor kategoriskt in i han eller hon av dem som inte ser att pronomenet hen faktiskt fyller en lucka – en funktion som många i debatten ideologiskt väljer att bortse ifrån.

Men det finns undantag även i sociala medier. På Facebooksidan Hen, där pronomenet diskuteras flitigt, föreslog en användare att hen ska liknas vid ordet ’bredvid’ i förhållande till höger och vänster. Att bredvid används betyder inte att vänster och höger tas bort, eller att ordet är bättre än något annat ”ibland räcker det med att stå bredvid, det spelar liksom ingen roll om du står just till höger eller vänster”.

I Aftonbladet jämförde Natalia Kazmierska (Aftonbladet 3/3) användandet av hen med du-reformen som hon menar inte förändrade världen, men gjorde svenska folket lite mer jämlikt. I samma tidning fick en webbomröstning rubriken ”Folkets röst: Hen vinner schlagern” inför finalen i Melodifestivalen och några veckor tidigare skrev Carl-Michael Edenborg en bokrecension i tidningen där han använde sig av pronomenet hen för att beskriva neutrala personer som psykopaten, läkaren och läsaren.

– Det här är personer som traditionellt har kallats ’han’ när de gjorts till pronomen, vilket är väldigt konstigt. Jag har i flera år redan lekt med att istället kalla sådana personer för ’hon’, vilket ibland har väckt läsarens förvåning. Nu har jag ordet hen som verkligen fungerar – det använder jag gärna i fortsättningen, säger Carl-Michael Edenborg.

Han har inte följt debatten om pronomenet men ser ingen mening med att kalla könsbestämda personer för hen utan ser hellre fler pronomen för att beskriva olika genus, än att beskriva alla genus med ett enda neutralt.

Karin Milles tycker att man ska vara försiktig med att använda hen i sammanhang där folk inte vet vad det betyder och vara strategiskt medveten om att många också kan bli arga. Men hon är positiv till att det används och debatteras.

– Jag är för både språkutveckling och sexuell frigörelse, säger Karin Milles.