Samhällets rådande normer påverkar hur vetenskapliga fakta produceras och tolkas. Emma Lundberg uppmärksammar hur homofobi får sätta ramarna för forskning om djur som i sin tur leder till långtgående problematiska slutsatser om människor och påverkar både samhällsdebatt och lagstiftning.
Nu har barnboken And Three Makes Tango äntligen kommit i svensk översättning. Den är baserad på den sanna berättelsen om de två hanpingvinerna Roy och Silo i Central Park Zoo som blev kära i varandra och som gavs ett ägg för att fostra. Boken kom ut 2005 i USA och är en utav landets mest omdebatterade barnböcker någonsin då högerkonservativa grupper hävdade att homosexualitet i djurlivet är något påhittat och att boken borde förbjudas på allmänna bibliotek eller förses med ett varningstecken. Ett bibliotek i Maryland valde att placera boken på vuxenhyllan, vilket ledde till ett rättsfall där domen slog fast att en sådan typ av censur bryter mot den amerikanska konstitutionen.
De flesta forskare som forskar om djur brukar framhålla det problematiska med att göra jämförelser mellan människor och djur. Ändå verkar samhällsnormer och värderingar i den mänskliga världen påverka hur vi ser, forskar och analyserar djurens värld. Homosexuellt beteende inom djurvärlden är knappast en ny upptäckt inom forskningen, men orsaken bakom det beteendet har alltjämt varit starkt förankrat i evolutionsteorin där det ses som ett biologiskt misstag som inte kan föra arten vidare.
Men år 1999 kom lingvisten och biologen Bruce Bagemihl ut med en tusensidig encyklopedi som visade på den dittills samlade forskningen som finns om homosexuellt beteende bland djur. Den visade på att minst 1500 arter engagerar sig åt homosexuellt beteende i djurlivet, men enligt Bruce Bagemihl är det troligt att samtliga djurarter är bisexuella och att detta är någonting som faktiskt gynnar djuren och deras fortlevnad. Han menar att forskningen analyseras utifrån våra egna normer vilken ofta försöker bortförklara homosexuellt beteende som avvikande eller som en form av aggressivt dominansbeteende bland hannar.
Malin Ah-King, biolog och genusforskare vid Uppsala Universitet, menar att forskningen speglar våra samtida ideologier och normer i ett samhälle vilket har lett till att många forskare blundat eller skrivit bort homosexualitet i historien. Det är våra heteronormativa normer som direkt påverkar forskningen om homosexualitet, men också om manligt och kvinnligt i naturen. Ett underhållande exempel är upptäckten av homosexuellt beteende bland mazarinblå fjärilar 1987 vilket ledde till rapporten A note on the apparent lowering of moral standards där forskaren menade att denna upptäckt var ett direkt bevis på samhällets sänkta moraliska värderingar till följd av tidningarnas skriverier om just homosexualitet.
Även Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Stockholms Universitet som har forskat om naturfilm, menar att vi befäster rådande normer och könsroller i samhället genom att använda oss utav mänskliga koncept för att förklara djurens beteende. Hon menar att detta i sig är både farligt och omöjligt att göra då människan är den enda art som faktiskt har ett genus, alltså ett kulturellt och socialt kön. I djurvärlden finns det inga statiska kön eller sexualiteter, utan en enorm spännvidd där det exempelvis finns arter som har 13 kön, djur som byter kön och inte minst olika varianter av biologiskt kön.
Linda D. Wolfe har forskat om homosexuellt beteende hos japanska makak-apor sedan slutet av 70-talet och har flera gånger vittnat om den utbredda homofobin som finns inom forskarvärlden. När hon kom ut med sin forskning blev hon starkt kritiserad och anklagad för att själv ha sexuella perversioner och att detta var den egentliga anledningen bakom hennes forskning. Enligt henne har Bruce Bagemihl gått under jorden några år efter utgivandet av hans encyklopedi på grund av det enorma motstånd han blev utsatt för från både forskarhåll och media. Detta har lett till en fortsatt rädsla för att våga forska om, eller offentliggöra sin forskning, som tangerar detta vilket allvarligt skadar den vetenskap som vi i dag ser som objektiv sanning.
Forskning om homosexuellt beteende i djurlivet har varit, och förblir, censurerad, nedtystad och förkastad vilket allvarligt skadar vetenskapen i sig, men också hur vi ser på vår värld. Det är viktigt att vi börjar se mer kritiskt på forskning och vetenskap som skapare av objektiv kunskap då även den är en del av våra samtida värderingar och därmed även analysen av den.
Trots att forskare varnar för att dra paralleller mellan människa och djur har Bruce Bagemihls verk använts vid ett flertal tillfällen för att legitimera just mänsklig homosexualitet. I Texas avskaffades delstatens sodomi-lag med hjälp utav Bagemihls bok som ett bevis på att homosexualitet är ”naturligt” och den citerades av gayrättsaktivister år 2000 i syfte att opponera sig mot den dåvarande omröstningen att förbjuda lärare att lära sina elever om homo-, och bisexualitet i de kommunala skolorna i Oregon. Men förbudet röstades trots det igenom.
Barnboken om de kära hanpingvinerna i Central Park Zoo kan tyckas befinna sig långt ifrån forskarvärldens korridorer. Men sanningen är att vetenskapen är tätt sammanknuten med vår samtid, och den kontrovers som boken skapade säger därmed mycket om vad för värld vi faktiskt lever i.
