Andelen utlandsfödda kvinnor som står helt utanför arbetsmarknaden och alla former av skyddssystem är mycket hög, vilket Feministiskt Perspektiv tidigare har skrivit om. Botkyrka kommun har gjort en kartläggning av dem som saknas i statistiken. Hela 42 procent av Botkyrkas befolkning saknar förvärvsarbete. Av dem är 15 procent helt osynliga i systemen och står helt utan stöd.

På Subtopia i Alby samlades i onsdags representanter från näringslivet, den ideella sektorn och politiker på alla nivåer för att diskutera rapporterna Från osynliga till synliga och Kvinnor utanför arbetsmarknaden berättar. Under en workshop började de utarbeta konkreta förslag för framtiden. Tanken är att de medverkande ska mötas igen i december för att följa upp arbetet och lära sig mer av varandra. Några av de förslag som kom upp redan nu var en utökad barnomsorg, möjlighet att skaffa SL-kort och höja kvinnornas utbildningsnivå.

Serkan Köse (S) är ordförande för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden som också tagit initiativ till utredningen Från osynliga till synliga. Han sade att kommunen vill ta sitt ansvar för att öka gruppens ekonomiska självständighet men att kommunen också inser att de inte räcker till för att möta den här utmaningen utan samverkan på kommunal, regional och nationell nivå.

– Vi måste försöka hitta ett tydligare samarbete. Från landstinget, från andra myndigheter på regional nivå. Jag tänker också på staten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan – vad kan vi göra tillsammans.

Öka makten över vardagen

Serkan Köse menade att det i första hand är en fråga om att öka Botkyrkabornas makt över sin egen vardag. Dessutom vinner landet, både på lokal och nationell nivå, på en höjd förvärvsfrekvens. Christian Foster från länsstyrelsen i Stockholm pekade bland annat på den arbetskraftsbrist som regionen står inför: det kommer inom en nära framtid att saknas 200 000 personer inom olika yrkesområden, exempelvis ingenjörer och lärare i naturvetenskap och matematik.

Roten till problemet är komplex och kan härröra från både individuella förutsättningar och strukturella sådana, som genusordningar, diskriminering och en förändrad arbetsmarknad. Den bilden förstärktes av Elin Landell, särskild utredare som på regeringens uppdrag arbetar med AKKA-utredningen* som ska presentera ett slutbetänkande den 15 oktober. Hon poängterade att bland de jobbsökande finns ingen skillnad i sökaktivitet, varken beroende av kön eller ursprung. Om något så visar statistiken att utlandsfödda kvinnor är något mer aktiva i sitt sökande.

Däremot, i den grupp som står helt utanför, är det tydligt att utlandsfödda kvinnor är överrepresenterade. Det kan ha en förklaring i det bemötande familjer får vid ankomst till Sverige eller vid myndighetskontakter. Exempelvis har det visat sig att information om familj och barn ofta riktas till kvinnorna medan exempelvis ekonomi diskuteras med männen.

Den typen av könsstereotypt bemötande låser människor i de roller man strävar efter att lösa upp. Dessutom har man kunnat se att i vissa kommuner uppmanas fyra av tio kvinnor att ta ut sin föräldrapenning om det minskar kostnaden för försörjningsstödet.

Ord till handling

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) beskrev problematiken som ”en stor jämställdhetsutmaning” och pekade på att gapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda som förvärvsarbetar är högre än i jämförbara OECD-länder. Ullenhag var särskilt oroad över att det så kallade utanförskapet ska gå i arv:

– Du har en väldig vilja att komma in på arbetsmarknaden tidigt i ett nytt land men sen ökar känslan av att jag kommer inte in och då kanske sökintensiteten också minskar. Det som jag tycker är särskilt problematiskt, det är de som kanske är födda här eller kom som barn som säger att det är ingen idé att jag söker jobb för det går ändå inte att få jobb.

På frågan vilken typ av stöd Serkan Köse önskade sig från exempelvis Erik Ullenhag svarade han att det var bland annat därför de anordnade den här dagen. Han trodde att många tydliga och konkreta förslag hade kommit upp. Nu behöver man bena bland dem, se vilka som ligger på kommunens bord och vad som ska högre upp. Serkan Köse efterfrågade också ett samarbete med andra kommuner:

– Jag vet att det här problemet inte bara finns i Botkyrka, det finns i många andra kommuner men vi har vågat att titta på det. Nu har vi gjort en osynlig grupp synlig, vi har haft en diskussion men sen måste vi komma med konkreta saker. Så att vi går från ord till handling, det är nästa steg och där måste det hända någonting för fortfarande är de här människorna utanför systemet och utanför arbetsmarknaden.

Fotnot: AKKA-utredningen är en utredning om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare.