Rapporten En ny hållbar jämställdhetspolitik presenterades under ett seminarium i Stockholm i onsdags. På 16 informationsspäckade sidor väver rapportens författare Minna Gillberg samman två för Miljöpartiets viktiga frågor; kampen för klimatet och kampen för jämställdhet.
En hållbar utveckling kräver enligt rapporten en jämställdhetspolitik som omfördelar resurser mellan män och kvinnor, ett aktivt medborgarskap samt en ekonomi som tar hänsyn till sociala och ekologiska värden.
Centralt i rapporten är tanken att det lönar sig att investera i ett bättre klimat. Det är en tanke som får stöd i FN:s rapport Resilient people – resilient planet, som lyfter fram att kostnaden för att uppnå hållbar utveckling är betydligt mindre än kostnaden för att inte göra något. Den vinst som genereras av investeringar i ett bättre klimat skulle kunna gå till jämställdhet och fattigdomsbekämpning, menar Miljöpartiets jämställdhetskommitté.
En fråga om makt
Men bland världens ledare är det få som har nappat på den här typen av argument, trots att det nu är för sent att klara ens tvågradersmålet, vilket förre chefen för FN:s klimatförhandlingar Yvo de Boer nyligen konstaterade.
Att argumentet inte biter på världens ledare tror Helena Hellström Gefwert, sammankallande för Miljöpartiets jämställdhetskommitté, kan förklaras av att det handlar om makt. Strategin att involvera fler kvinnor i arbetet för hållbar utveckling är till exempel inte okontroversiell.
– Så är det ju med feministiska frågor, de möts av ett otroligt motstånd och det har att göra med att de utmanar en samhällsordning, säger Helena Hellström Gefwert.
I rapporten slår Miljöpartiets jämställdhetskommitté fast att jämställdhet inte bara bidrar till utan också är en förutsättning för hållbar utveckling. Det är inte är hållbart att 70 procent av världens fattiga är kvinnor och att vi har en ekonomi bygger på att kvinnor betalar med lägre lön och sämre hälsa.
– Fortsätter vi så kommer vi att ha otroligt stora skillnader i världen, och det vill inte vi, säger Helena Hellström Gefwert.
Hon ser rapporten som ett avstamp för Miljöpartiet, som tidigare har pratat mycket om att integrera flera perspektiv när det gäller att skapa en hållbar värld, men inte varit lika konkreta i praktiken.
– Den här rapporten binder ihop en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar värld. Här visar vi hur man ska gå tillväga och varför.
Kräver ny lagstiftning
Rapporten landar i ett antal politiska krav. Ett är att Sverige ska delta aktivt i FN:s arbete med att utveckla ett nytt hållbarhetsindex – baserat på livskvalitet – som ett alternativ till BNP. Ett annat krav är att Sverige ska lagstifta om jämställdhetsintegrering av det offentligas budget. Miljöpartiet kräver också att kommuner och landsting inte bara bör utan ska beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upphandling, samt att Sverige lagstiftar om en standardiserad hållbarhetsrapportering och lönekartläggning varje år för större företag.
De krav ni landar i har fokus på ny lagstiftning. Går det att lagstifta fram en hållbar marknadsekonomi?
– Det beror på hur man definierar marknadsekonomi. Men om vi inte tar de här stegen – om man inte börjar titta på andra sätt mäta ekonomiskt välstånd – kommer vi definitivt inte att ha en hållbar ekonomi. Sen om det räcker kan vi inte veta förrän vi börjat jobba på det här sättet. Det är möjligt att det kan behövas ytterligare förslag.
Ett första steg för jämställdhetskommittén blir att försöka föra in rapportens synsätt i den budgetmotion som Miljöpartiet ska lägga i höst.
