I dag publicerar SCB sin årligen utkommande fickbok På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012 och drar slutsatsen att jämställdheten trampar vatten.
Till framstegen hör att mäns uttag av föräldrapenningdagar fortsätter sakta att öka, men kvinnor tar fortfarande ut mest, 76 procent mot männens 24 procent.
Och tidsanvändningsundersökningen som uppdateras var tionde år, nu senast 2010–2011, visar att kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket sett över veckans alla dagar. Men samtidigt konstaterar SCB att män fortfarande i större utsträckning får betalt för sitt arbete än kvinnor. Medan kvinnor minskat sitt obetalda arbete med drygt en timme per vardagsdygn sett över den senast 20-årsperioden har männen under samma period ökat sitt obetalda arbete med blott 8 minuter.
Fler kvinnor än män, en tredjedel respektive en tiondel, arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas, men mäns arbetstid påverkas inte, av antalet barn och av det yngsta barnets ålder.
Och när män förvärvsarbetar får de mer betalt för det än kvinnor, trots att kvinnorna har högre utbildning. I de tio största yrkesgrupperna finns 1,5 miljoner anställda. Män tjänar mer än kvinnor i alla dessa grupper utom vård- och omsorgspersonal. Omräknat i heltider tjänar kvinnor i denna grupp 23 000 kronor per månad i medeltal, vilket är 200 kronor mer än män. Män som är företagsekonomer, marknadsförare eller personaltjänstemän tjänar i medeltal 45 400 kronor per månad. Heltidslönen för kvinnor i samma yrkesgrupper är nästan 9 000 kr lägre. Den sammanräknade förvärvsinkomsten är i alla åldrar lägre för kvinnor än för män.
Bland de 30 största yrkena finns tre som har en jämn könsfördelning, det vill säga minst 40 procent av vardera könet. Dessa yrken är kockar och kokerskor, läkare och universitets- och högskolelärare. Av samtliga anställda återfinns 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i yrken med en jämn könsfördelning.
Både i offentligt och privat ägda företag är det flest män vars röst väger tyngst. 39 procent av ordförandena i företag som helt eller delvis ägs av staten är kvinnor och i de fyra återstående statliga affärsverken – Svenska kraftnät, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Statens järnvägar (ej SJ)– är samtliga män.
88 procent av styrelseordförandena i samtliga aktiebolag i Sverige är män. Bland de kvinnor som sitter i en aktiebolagsstyrelse är 61 procent suppleanter, vilket betyder att de saknar egen rösträtt. Motsvarande andel är för män 21 procent.
SCB:s statistik visar också att nära var tredje kvinna mellan 16 och 24 år ofta eller ganska ofta väljer en annan väg eller ett annat färdsätt därför att de är oroliga för att utsättas för våld. När kvinnorna är 25–44 år är det 22 procent som gör så. Motsvarande andel för män i samma åldrar är 5 procent.
