Det mesta är känt genom andra rapporter: romer har kortare livslängd än andra, de berövas adekvat hälso- och sjukvård, deras barn får sämre skolutbildning – om ens någon. Deras bostäder och ofta primitiva läger rivs, de placeras i avlägsna getton bortom el, vatten och allmänna kommunikationer. De diskrimineras på arbetsmarknaden, i offentliga miljöer, är utestängda från politiskt och övrigt medborgerligt inflytande, saknar ofta medborgarskap och identitetshandlingar. Romska kvinnor har utsatts för tvångssteriliseringar ända in på 1990-talet. Bara i Tjeckien uppskattas upp emot 90 000 romska kvinnor ha tvångssteriliserats sedan 1980.

Efter östblockets kollaps har romernas situation i Europa avsevärt försämrats. Tiotusentals förlorade sina jobb när statliga företag las ner, romerna utpekades som syndabockar när tillvaron försämrades och antiziganismen blev öppnare och allt hätskare.

I takt med att EU tog in före detta socialistländer som medlemmar blev romernas allt svårare situation i dessa länder uppenbar – men det blev efter hand tydligt att också de gamla EU-länderna hade lik i garderoben.

Att söka sanningen

I Balkankriget fördrevs 100 000 romer från Kosovo och många av dem tog sin tillflykt till Västeuropa. Därifrån utvisas de nu tillbaka till Kosovo, trots att många av dem rotat sig här sedan tiotalet år. Sverige undgår inte kritik i rapporten. Också Sverige utvisar romer till Kosovo, trots att landet, vilket Hammarberg hävdar, för närvarande inte kan erbjuda återvändarna en dräglig tillvaro. Det är en diplomatisk omskrivning för den etniska rensning som fortfarande pågår i Kosovo.

Sedan 90-talet demoleras romska bosättningar i många länder, ofta utan att invånarna erbjuds annat boende. Det har också skett under den senaste kalla vintern, bland annat i Albanien och Litauen.

Den ökande antiziganismen, som också tagit sig uttryck i överfall och mord på romer i flera länder, har skapat stor oro i Europa. Det har resulterat i flera sammankomster på toppnivå och mängder av rapporter från olika europeiska organ och frivilligorganisationer.

Thomas Hammarbergs rapport är med sina 254 sidor den hittills mest omfattande och detaljerade och är bland annat resultatet av hans många resor i Europarådets 47 medlemsstater.

Han har också flera förslag till åtgärder. Europas tusenåriga grymheter mot romer bör ingå i historieundervisningen i alla skolor. Polisen måste utbildas om romers särskilda behov av skydd mot hatbrott och bör få disciplinstraff om de missköter sig i det avseendet. De europeiska staterna bör inrätta sanningskommissioner, ja kanske bör det skapas en alleuropeisk sanningskommission. Politiker måste aktivt försvara mänskliga rättigheter och protestera mot rasistiska hatbrott.

Oklar verkan

Hittills har det kommit en del reaktioner på Hammarbergs rapport. Internationella romska organisationer har välkomnat rapporten, även om de uttrycker skepsis mot vad den kan komma att åstadkomma.

Tjeckien är ett av de länder som får skarp kritik i Hammarbergs rapport. Här finns ett ökande våld mot romer, här förekommer – trots en dom i Europadomstolen för några år sedan – fortfarande segregation av romska barn i skolan, och här har som tidigare påpekats uppemot 90 000 romska kvinnor blivit tvångssteriliserade.

Överraskande nog har den tjeckiske utrikesministern Karel Schwarzenberg välkomnat rapporten. Han anser det skamfullt att Tjeckien ännu inte har kompenserat de kvinnor som tvångssteriliserats och uppmanar andra ministrar i landet att stå upp mot diskrimineringen av romer. Han betecknar också specialbehandlingen av romska skolbarn som ren diskriminering.

Risken är att kommissionär Hammarbergs rapport nu bara läggs till handlingarna. Hans redovisning av romernas skrämmande situation i Europa, hans kritik mot rådets medlemsstater och hans förslag till åtgärder kommer inte att få någon rättslig verkan.