På första raden placerade sig framförallt män och några utländska bidragsgivare. Men de tröttnade snabbt och lämnade plats för flera av Jemens kvinnokämpar.

– Vi är här därför att vi vill samla kvinnoaktivister och ledande kvinnor från alla landets län, oavsett parti. Vi ska diskutera hur vi kan få kvinnor att delta i politiska beslutsprocesser och hur kvinnor ska få tillgång till sjukvård och utbildning, sade Hooria Mashoor, ministern för mänskliga rättigheter.

– Jemens kvinnor och arabiska kvinnor kämpar för sina mänskliga rättigheter. I Jemen har vi kämpat sedan 40- och 50-talet. Vi har under föregående år motiverat hela vårt land att ta strid för demokratin. Nu kräver vi de rättigheter som vi länge varit berövade på. Dessa är varken någon välgörenhet eller gåva till oss. Rättigheterna är våra. Och det finns inga religiösa förbehåll mot dem, sade hon.

Viktigt med jämställd konstitution

Feministernas krav har i Jemen ofta mötts med invändningar från landets religiösa ledare. De har satt en käpp i jämställdhetskampens hjul. Oppositionen har hindrat bland annat en lag mot barnäktenskap och en om kvotering av kvinnor till politiska poster. Argumenten har varit att lagarna strider mot den islamiska rätten Sharia. Också regimen har hindrat reformer för jämställdhet, framförallt genom att ge vika för oppositionens invändningar i just dessa frågor.

Konferensens deltagare är ett hundratal personer, både från landets olika partier och en del parti-politiskt oberoende. Genom att enas kring vissa grundläggande krav vad gäller kvinnors rättigheter hoppas de kunna skapa ett mer rättvist samhälle. Inom kort kommer den jemenitiska konstitutionen ses över och det är viktigt, menar feministerna, att kvinnor får in sina krav i den nya konstitutionen. På så vis hoppas de sätta krokben för dem som även fortsättningsvis vill utestänga kvinnor från politiken och samhällets andra delar. Ett av kraven konferensens deltagare vill se i konstitutionen är kvotering av kvinnor till politiska poster. Kvotering blev konferensens huvudfråga.

Försämrat avtal

Under det jemenitiska upproret undertecknades ett avtal mellan regimen och oppositionen. Detta avtal petade Ali Abdullah Saleh från presidentposten efter 33 år. I avtalet fanns inledningsvis inskrivet att kvinnor skulle ges 20 procents politisk representation. Sedan ändrades den angivna siffran och nu står att kvinnor ska ges ”lämplig” representation.

Hooria Mashoor, Jemens minister för mänskliga rättigheter.

Hooria Mashoor som är en av tre kvinnor bland landets ministrar, av totalt 34, vill ha en kvotering satt till 30 procent, sade hon.

Hooria Mashoor är statsfeminismens ansikte i Jemen och Amal Basha är gräsrotsfeminismens. Amal Basha är landets mest kända, och mest kontroversiella, feminist.

– Vi kvinnor vill inte ha någon symbolisk representation. Vi ska inte ha politisk representation för representationens skull. Kvinnor bör ha riktig representation istället för lämplig. Det handlar om våra rättigheter och nu talar vi om mänskliga rättigheter. Ändå kräver ingen av oss 50 procents representation, sade Amal Basha.

Under konferensen visade hon sin vilja att kompromissa och stämde in i kravet på 30 procent.

Ytterligare krav

Diskussionen om hur det kommer sig att kvinnors rättigheter är så pass eftersatta i Jemen är en ständig källa till osämja. De regimkritiska feministerna anklagar regimen, och regimens feminister håller oppositionen är ansvarig. Skrik och buanden återkom under konferensen, särskilt då upproret kom på tal.

Vissa gick inte med på att det jemenitiska upproret beskrevs som en revolution, de buade och sa att ”politisk kris” är rätta ordet. De menar att upproret hittills lett enbart till att oppositionen, med islamisterna i ledande roll, flyttat fram sina positioner och det är, enligt dem, inget tecken på att någon radikal samhällsförändring kan komma till stånd. Utanför konferensen bröt rejäla bråk ut som under korta stunder övergick i fysisk sammandrabbning mellan ett fåtal deltagare.

Ytterligare ett krav som deltagarna enades om var kravet på ett utbildningssystem som inte diskriminerar flickor och kvinnor. Tre av fyra jemeniter bor på landsbygden och i vissa byar är 98 procent av de vuxna kvinnorna analfabeter. I landet som helhet är 29,6 procent av männen och 61,6 av kvinnorna analfabeter, enligt FN:s siffror. Ett av konferensens krav är att utbildning ska ges till jemeniterna i egenskap av människor, och vara lika för pojkar och flickor. Ett annat krav handlar om ökade insatser för att förbättra kvinnors hälsa och bland annat få ner mödradödligheten.

Alternativet är torget

– Jag skulle vilja presentera några positiva siffror från Jemen som pekar på utveckling och ger hopp. Men tyvärr tillåter mig verkligheten inte att göra det, sade Amal Basha.

Anmärkningsvärt är att de krav som konferensen tog fram hade formulerats på förhand, av ledande personer på jämställdhetsområdet. Kraven delades ut innan vare sig debatten eller inledningstalen hade kommit igång. Nu kommer de att lämnas dels till parlamentet, dels den grupp som snart väljs ut för att se över konstitutionen. Om de har någon påverkan på den politiska händelseutvecklingen återstår att se. Amal Basha säger att politikerna står inför ett val.

– Vi är det svagaste landet i världen när det gäller kvinnors rättigheter. Nu måste vi tillsammans säga till ledarna att antingen enas vi alla kring principerna om jämlikhet och jämställdhet, eller så väntar torgen på oss. Och då väntar dem ytterligare demonstrationer, sade hon.