Animalieindustrin står för mer växthusgaser än transportsektorn. Enligt FN är den globala djurhållningen den fråga som bör prioriteras mest för att få bukt med den stora miljö- och klimatkrisen. Likväl ökar exporten av animaliesystem från Europa och USA till Asien, Afrika och Sydamerika.
Även konsumtionen av animalier har ökat massivt, i Sverige med 50 procent sedan 1990. Hur kan det komma sig att kött- och mjölkkonsumtion inte erkänns som en miljöfråga av det mediala och politiska etablissemanget? Varför ökar människor ständigt sitt stöd av animalieproduktion?
– Jag har döpt det här till köttnormativitet. Vi har en norm om vad kött är. Det är etymologiskt problematiskt därför att ”kött” egentligen är ett begrepp som är mycket vidare. Det finns som ett spår i svenskan när vi säger till exempel ”fruktkött”. Allting under ett skal kallar vi kött. Det är ursprunget till det begreppet. Normen finns som en normativitet i strukturer, institutioner, relationer och handlingar. Man lär ut att det animaliska köttet är det normala, sade Lisa Gålmark.
Animalieproduktion och –konsumtion är en ideologi och ett resultat av en maktstruktur; ett kulturval.
Gålmark härledde den västerländska idétraditionen Aristoteles slavteori. Enligt denna ska tanken styra kroppen och förnuftet känslan. Per aristotelisk definition är tanke och förnuft detsamma som infödd, icke kroppsarbetande man, medan kropp och känsla är detsamma som kvinna, kroppsarbetande, främling och djur. Liksom människan är satt att härska över djuren är den förnuftsstyrde, vite mannen satt att härska över de människor som tecknats kropp.
Den fullvärdiga människan är den som låter döda djur för föda. Den födan räknas som det ”fullvärdiga” proteinet för den fullvärdiga människan. Historiskt har dödandet av djur varit ett medel för att förhärda unga män till effektiva soldater. Folk i gemen har varit de som fött upp, slaktat och tillagat djur åt den styrande eliten, medan de själva har levt på frukt och spannmål.
I dag har vi en eftersläpande maktstruktur, konstaterade Gålmark. Icke-vita kvinnor och barn är överrepresenterade bland jordens 1,4 miljarder fattigaste. Bland de 2 miljarder som lever på 2 dollar om dagen är kvinnorna ännu fler. Köttätandets markåtgång bidrar till världssvälten. 75 procent av jordens fattiga bor på landsbygden. När animalieindustrin tarvar alltmer odlingsbar mark kan lantbrukare inte längre odla sin egen mat, utan tvingas att köpa den. De flesta småjordbrukare har inte papper på att de äger den mark de odlar. Utländska investerare kan därför köra undan människor från jordbruksarealer i så kallad ”land-grabbing”.
– Det är dags för politiska styrmedel. Vi måste påverka politiker att ställa om från dagens nykoloniala jordbruk till ett humanistiskt jordbruk, ett jordbruk där man är respekterande inför alla typer av varelser.
