Den 31 augusti löper nuvarande kollektivavtal ut för cirka 40 000 privatanställda inom vård, omsorg och äldreomsorg. Både Almega Vårdföretagarna och fackförbundet Kommunal har uttryckt ambitioner om att nå en överenskommelse innan det gamla avtalet löper ut nästa fredag, skriver Arbetet.

Tre personer som i allra högsta grad berörs av förhandlingarnas utgång är Annette Herold, Fredrik Brånstad och ”Kristina” som Feministiskt Perspektiv skrev om i juni. De jobbar för privata arbetsgivare inom vård- och omsorg, med arbetsvillkor som är betydligt sämre än hos kommunala arbetsgivare.

Dåligt betalt

Framförallt gäller det bestämmelserna kring den så kallade sovjouren. I nuläget räknas inte sovjouren in i den totala arbetstiden för privatanställda, och ger dåligt betalt. ”Kristina” berättade för Feministiskt Perspektiv att hon varje månad spenderar 50 nästintill oavlönade timmar på arbetsplatsen utöver ordinarie arbetstid. Detta har fått till följd att hon och flera av hennes arbetskamrater tvingats gå ner i arbetstid för att orka jobba.

Det är dessa arbetsvillkor som Kommunal nu förhandlar om med Vårdföretagarna. Centralt i förhandlingarna är också lönenivåer och regler för visstidsanställda. Liza di Paolo Sandberg, ombudsman på Kommunal, vill inte gå närmare in på vilka frågor som är viktigast för Kommunal att få igenom. Visstidsanställningar och lönenivåer är viktiga frågor, tillstår hon, dock utan att gå in på vad som är högst prioriterat.

– Så länge förhandlingarna pågår är det svårt att säga vad som är viktigast.

Ett av de krav ni driver är att jourtiden ska räknas in i den totala arbetstiden. Hur ser du på möjligheterna att driva igenom det?

– Det vet jag inte, det är en förhandlingsfråga. Vi har precis startat upp förhandlingarna, det är ett känsligt läge just nu.

Kommunal har i sina avtalsyrkanden krävt att ersättningen för jourarbete ska höjas. I dag ligger ersättningen på 32,50 kronor i timmen. Hur stor höjning Kommunal kommer att kräva kan Liza di Paolo Sandberg inte heller gå in på.

Lenita Granlund sade tidigare att frågan om att all arbetstid ska räknas in i den totala arbetstiden är den näst viktigaste frågan efter lön. Gäller det fortfarande?

– Det har runnit mycket vatten under broarna sedan de första avtalen tecknades – vi vet ju att man nu har satt ett märke som är himla svårt att komma runt. Men vi fortsätter kämpa i alla de här frågorna och får se var vi landar till slut, säger Liza di Paolo Sandberg.

Siktar på märket

Bland de avtalskrav som Kommunal överlämnade till Vårdföretagarna i april fanns yrkanden på minst 860 kronor eller 3,5 procents löneökningar, samt krav på en jämställdhetspott på minst 100 kronor per heltidsanställd och månad. Men många avtal som slutits sedan dess har inneburit löneökningar på 2,6 procent, i enlighet med det så kallade industrimärket. Enligt Kommunalarbetaren har både Vårdföretagarna och Kommunal siktet inställt på den nivån.

Avtalet för cirka 350 000 kommun- och landstingsanställda inom vård och omsorg, som slöts i april, innebar löneökningar på 650 kronor, vilket motsvarar 3 procent. Lägstalönerna höjdes med 650 kronor, vilket motsvarar 4 procent. Enligt avtalet begränsas också arbetsgivarens möjlighet att visstidsanställa till max tre år.