För ovanlighetens skull har två egenutgivna böcker getts utrymme i tongivande medier. Helena Brors gör en dubbelrecension och ser stora brister i faktakollen både i de aktuella medierna och hos författarna bakom böckerna.
Books on demand (BOD) är en tryckeritjänst för folk som vill ge ut böcker utan att granskas av något tråkigt förlag. Författaren (i ordets lösaste bemärkelse) bekostar allt själv. Ingen objektiv viktigpetter korrekturläser eller faktakollar boken (i ordets lösaste bemärkelse) innan tryck. Varje år trycks flera BOD-verk utan att få någon som helst medial uppmärksamhet. Brist på förlag ses med skepsis. Ändock har de två rättshaveristerna Pär Ström och Pelle Billing och deras BOD-nidskrifter fått spelrum i Nyhetsmorgon och SVD Brännpunkt. Att Billing kom undan med att påstå att ordet ”kritisk” i begreppet ”kritisk mansforskning” betyder ”nedsättande” får mig att undra om någon faktakollar SVD Brännpunkt. Seriöst, det säger ju sig självt att en filmkritiker inte sågar alla filmer hen ser.
Återigen nödgas undertecknad gå i svaromål på antifeministiskt dravel. Det är svårt att bemöta personer med så monumentalt kontrafaktiska verklighetsuppfattningar. För enkelhetens skull utgår jag ifrån att läsarinnan/-en är medveten om att Sverige är ett patriarkat och att jag alltså inte behöver ägna en massa spaltutrymme åt att bevisa detta faktum. Enligt Ströms världsbild har feminismen perverterat Sverige till det enda i-land vars lagstiftning missgynnar män. Han exemplifierar med föräldrabalken och folkbokföringen. Ogifta fäder får inte automatiskt vårdnaden om sina nyfödda barn. Barn födda utom äktenskapet i Sverige folkbokförs bara om en vårdnadshavare är folkbokförd.
Samma rättigheter
Ström förutsätter alltså att dessa lagar är nya feministiska landvinningar, unika för Sverige. Juridiska åtskiljanden mellan äkta och oäkta barn har varit allmän praxis i hela Europa sedan högmedeltiden. I dagsläget måste ogifta fäder bekräfta faderskapet skriftligt i merparten av världens länder. Det är nästan bara i Förenade Arabemiraten som folkbokföringen premierar fäder.
Resten av Mansförbjudet är sida upp och sida ned med exempel på kvinnosatsningar. 2009 satsade regeringen 41 miljoner kr på att minska kvinnors sjukfrånvaro. Luleå stadsbibliotek har ett specifikt kvinnobibliotek. Diskriminering av män enligt Ström. Göteborgs universitet ger kursen Mäns våld mot kvinnor. Kompromettering av hela mankönet enligt Ström.
Per Pärs definition är jämlikhet att alla människor har samma rättigheter. 2011 satsade regeringen 214 miljoner kronor på att förbättra tillgängligheten till rätt insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Diskriminering av barn och ungdomar med god psykisk hälsa per Pärs definition. Arbetarrörelsen har ett eget arkiv och bibliotek. Diskriminering av direktörsrörelsen per Pärs definition. Per Pärs logik missgynnar färdtjänstlagen alla utan funktionshinder.
Liten värld av blommor
Ström gör gällande att Mansförbjudet enkom behandlar mansdiskriminering inom lagstiftning och myndighetsutövande för att statistik och strukturer inte är påvisbara. Lik förbannat nyttjar han statistik när den stärker hans teser. Det är diskriminerande att prioritera kvinnors arbetsmiljö för enligt statistiken drabbas fler män än kvinnor av arbetsolyckor. Det är diskriminerande av IT-företaget Sogeti att försöka få 40 procent kvinnor bland sina anställda för enligt statistiken är de flesta datatekniker män. Men all den statistik som har motiverat de kvinnosatsningar som ”avslöjas” i Mansförbjudet existerar tydligen inte i Pär Ströms lilla, lilla värld av blommor.
I kapitlet ”Internationell utblick” hävdar Ström att i tredje världen är mäns levnadsvillkor minst lika svåra som kvinnors, så att öronmärka svenskt bistånd för kvinnor och flickor är cynisk diskriminering. ”Den som hävdar annat har bevisbördan på sig.” Nej, bevisbördan åligger den som gjort ett påstående, i synnerhet när påståendet går tvärt emot en universellt etablerad uppfattning. ”Kvinna till Kvinna hjälper bara kvinnor.” Jo, tjena. Hörselskadades Riksförbund hjälper bara hörselskadade. Lepramissionen hjälper bara spetälska. Världsnaturfonden hjälper bara utrotningshotade växt- och djurarter. Rädda Barnen räddar bara barn. Listan kan göras meterlång över diskriminerande ideella stiftelser, vilka Ström väljer att inte låtsas om.
Krav och begär
Pelle Billing inleder sin Jämställdhetsbluffen pinsamt personligt. När den 16-årige Pelle flyttade tillbaka till Sverige efter att ha bott fyra år i Förenade Arabemiraten – där män har laglig rätt att aga sina fruar – kände han intuitivt att fäderneslandet hade genomsyrats av mansförakt under hans utlandsvistelse. Att hans kvinnosyn kunde ha präglats av emirernas regim föresvävade tydligen inte hans intuition. Några år senare befann sig Billing i Guatemala med sin dåvarande älskarinna och hennes släkt. Han sa att han ville ha ett hus Guatemala. Älskarinnan påpekade att han redan ville ha hus i både Sverige och Frankrike. ”Du får börja jobba hårt och snart om vi ska ha råd.” Där och då insåg Billing att i Sverige är förvärvsarbete alltid en skyldighet för en man, men bara ett alternativ för en kvinna. ¿Qué?
Jämställdhetsbluffen fortsätter med en genomgång av hela mänsklighetens historia. Hur könsroller uppkom har bäst bevisats i Janet Saltzman Chaves, Gerda Lerners och Ken Wilbers arbeten tycker Billing. Så varför källhänvisar han inte till något av dessa alster? Han nämner inte ens några boktitlar.
Könsroller kom sig av att kvinnor var svaga och gravida. Under bondestenåldern fastslogs att männen skulle plöja åkrar och flytta tunga stenar medan kvinnorna skulle sitta stilla för att undvika missfall. Männen gav sig ut i krig för att skydda befolkningens livmödrar mot andra män medan kvinnorna höll desamma i tryggt förvar inomhus. Rent Darwinistiskt (Billings versalisering, inte min) var det hela ytterst rimligt. Frånsett några gubbar som lärde sig läsa och räkna under renässansen var alla människor analfabeter, bönder och nöjda med sina könsroller fram tills den industriella revolutionen.
Jag vet inte varifrån Pelle Billing får sina data. Han har inte ens bemödat sig med att välja en historiebok på måfå och skriva in den i källförteckningen. Genom hela den nedtecknade historien har kvinnor utfört tungt arbete. Kvinnor har byggt pyramider, murat tempel och grävt kanaler. Övergången från hortikultur till agrikultur innebar blott att män slapp göra ”kvinnosysslor” medan kvinnor fick göra alla sysslor, gravida eller ej. I förindustriella samhällen fick och får kvinnor plöja åkrar, hugga ved och leda packdjur utöver sina hushållssysslor. Det arbete som män var för goda för var nog så betungande: Mjölka kor, tömma dass, hämta vatten flera mil från hemmet, spinna ull samt sy och tvätta helgdagsrockar för hand. I dagens utvecklingsländer har kvinnor ännu den tyngsta arbetsbördan.
Empati och empiri
I alla människosläktets väpnade konflikter har det funnits kvinnor som lyckats kombinera hushållsplikter med krigföring. Den romerske historieskrivaren Dio Cassius skildrar ikenernas härförerska Boudicca ”svingande ett spjut, en väldig gestalt och hemsk att skåda”. Under amerikanska frihetskriget blev kanonjärskan Mary Ludwig Hays ökänd för sin kallblodighet. Under franska revolutionen massakrerade kvinnobataljoner misogyna män och vattnade sina plogfåror med deras blod.
Den aha-upplysande historiegenomgången följs av alla de självmotsägande resonemang som kännetecknar jämställdismen: Enligt svensk statistik utsätts många fler kvinnor än män för relationsvåld, men den statistiken är notoriskt opålitlig. Enligt en 13 år gammal brittisk studie utsätts nästan lika många män som kvinnor för relationsvåld och det finns ingen anledning att ifrågasätta den statistiken. Warren Farrell har bevisat att löneskillnaden mellan könen beror på att mäns yrken är mycket viktigare än kvinnors. När kvinnor väljer att arbeta deltid är det helt fria val, ofärgade av samhällsnormer. När män väljer att inte läsa på högskola är det av strukturella skäl. Ett påtagligt belägg för att män förtrycks i Sverige är att papporna i somliga amerikanska komediserier är korkade.
Det mest ironiska med Jämställdhetsbluffen är att Billing fäster stor vikt vid studier som tyder på att manshjärnor är systematiserande och kvinnohjärnor är empatiska samtidigt som hans eget språkbruk är stereotypt kvinnligt. ”Jag kände”, ”Jag upplevde” och ”Min intuition sa” är återkommande utgångspunkter. Empati före empiri. Sicket djefla fruntimmer.
Källor:
Miles, Rosalind: Kvinnorna och världshistorien. övers. Christina Westman. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1991
Lewenhak, Sheila: Kvinnoverk. övers. Harriet Clayhills. Stockholm: Wahlström & Widstrand 1982
Jägerskog, A. & Jønch Clausen, T.: Feeding a thirsty world: Challenges and opportunities for a water and food secure world. Stockholm: SIWI. Rapport 2012:31
Ní Chuilleanáin, Eilean (red): Irish Women: Image and Achievement – Women in Irish Culture from Earliest Times. London: Arlen House 1985
Cumming, William P. & Rankin, Hugh: The Fate of a Nation: The American Revolution through Contemporary Eyes. London: Phaidon Press 1975