Kvinnor inom vård och omsorg tillhör den grupp som har svårast att få arbetsskador godkända. Av dem som ansökte om ersättning på grund av arbetsskada fick mindre än en procent bifall i den kvinnodominerade gruppen vård- och omsorgsarbetare, jämfört med 50 procent bifall i den mansdominerade gruppen gruv-, bygg- och anläggningsarbetare. Det fann Försäkringskassan i en studie 2011.

Samma år presenterade Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) en rapport som visade att det fortfarande är fler kvinnor än män som nekas ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Detta trots en lagändring 2002 som syftade till att minska skillnaderna i beviljandegrad.

Att kvinnor oftare nekas ersättning beror enligt ISF på att det saknas kunskap om arbetsmiljörisker i kvinnodominerade yrkesområden. Enligt rapporten finns det brister i det vetenskapliga kunskapsunderlag som Försäkringskassan grundar sina beslut på. De studier som används om sambandet mellan faktorer i arbetet och sjukdom är till största delen genomförda i mansdominerade yrken.

Fastän dessa förhållanden är kända, styr förekomsten av medicinsk vetenskaplig evidens fortfarande i stor utsträckning besluten. Lagändringen 2002, som skulle innebära sänkta krav på vetenskaplig bevisning, har inte fått genomslag i Försäkringskassans beslut.

ISF fann också att det är också vanligare med bristfälliga beslutsunderlag vid avslag än vid bifall. I förlängningen leder detta till att besluten blir svårförutsägbara och rättsosäkra för den försäkrade.

Monica Wahlmark-Ahlin är alltså inte ensam om sitt öde. Däremot har hon drabbats av en ovanlig arbetsskada. De vanligaste arbetsskadorna i vården är belastnings- och stressrelaterade.

Men smitta inom vården är enligt Arbetsmiljöverket ett allt större problem. De föreskrifter som gäller i dag säger bland annat att arbetsgivaren ska identifiera smittorisker samt göra förnyade riskbedömningar vid förändringar som kan påverka risken.

– Arbetsgivaren ska ständigt se till att arbetsplatsen är säker. Om man jobbar på en arbetsplats med sådant som laser och röntgen, då får man utgå från att arbetsgivaren har koll på riskerna, säger Catarina Edgar, presskontakt på Arbetsmiljöverket.

Blir man ändå sjuk hamnar ärendet hos Försäkringskassan och försäkringsbolagen. För att en sjukdom eller skada ska klassas som arbetsskada krävs det enligt reglerna att övervägande skäl talar för att skadan orsakats av arbetet.

I Monica Wahlmark-Ahlins fall har AFA gjort bedömningen att så är fallet. Men Försäkringskassan kom fram till raka motsatsen när Monica Wahlmark-Ahlin ansökte om ersättning för tandvårdskostnader.

Varken Försäkringskassan eller AFA vill kommentera enskilda ärenden. På frågan hur de båda kan komma fram till motsatt resultat, hänvisar Monica Svanholm, ansvarig för arbetsskadeförsäkringen på Försäkringskassan, till den motivering som står i beslutet. Hon lägger till att det alltid går att överklaga.

– Det är ovanligt att AFA Försäkring gör en annan bedömning, säger hon.

Går det, generellt sett, att få cancer godkänd som arbetsskada hos Försäkringskassan?

– I princip kan vad som helst godkännas som arbetsskada, bara det finns vetenskapliga belägg, säger Monica Svanholm.

Christina Ljungquist, försäkringsspecialist på AFA Försäkring, säger att Försäkringskassan och AFA har samma definition av arbetsskada och samma praxis att förhålla sig till.

– I princip ska vi komma till samma slutsats. Men det är klart, sker bedömningen på olika ställen kan det bli olika slutsatser, säger hon.